Sida 142
II. Folkfester
Kap. V.
Gratisnöjen.
Främmande sändebud. — Kröningar. — Illuminationer. — Kungliga begrafnin-getr. — Nummerlotteriet. — Likvisning. — Brudvisning. — På Ladugårdsgärdet. — Kappåkftingar. — Kiksdagsblåsning. — Vaktparaden.
Främmande nationers sändebud hafva alltid varit städers befolkning till stor förnöjelse, i synnerhet om de uppträdande kommit från mera aflagsna och pittoreska länder. I förra århundraden, då Sverige
ännu begagnade utrikespolitik, voro dylika skådespel vanligare än nu för tiden. Redan 1580 uppvaktades Johan III af Tartariska sändebud. Åren 1650, 51 uppehöll sig en Tartarisk ambassad i Stockholm i ändamål att vinna Sverige mot Ryssland. De affardades ändte-ligen med några presenter. Vid afresan uppfördes ett lustspel för hufvudstadsbe-folkningen: herrar och tje-nare råkade nämligen i slagsmål inne i en vagn, så att knappt en fönsterruta blef hel qvar. År 1661 hedrades Carl XI med ett besök af samma älskvärda folkslag frän fjerran land. Ambassaden öfvcrlemnade sina kreditiv, hvilka i Riksarkivet förvaras i långa påsar af guldbrokad, uppskurna i botten.
Fig. 61. Tartariskt sändebud i Stockholm 1650. Ur Thcatrum Kuropatum.
Källa: Project Runeberg ·
