Sida 515
II. Folkfester
ofta voro mycket grant utstyrda, och den som ej hade råd att hålla sig vagn, måste nöja sig med egna ben. Vi lemna här en afbildning af godsåkare och hersskapsvagn från 1 600-talet (fig. 193,)
Längre fram i århundradet, år 1662, finner man åkarnes kördon namngifna: S/äpa, kärra eller vagn, och sju år senare angifvas pä taxan för öfverfart vid Horns-Sund calesch eller rustvogn samt carct med 4 eller 6 hästar.*
Åkeriets verksamhet inom staden torde ännu hafva varit obetydlig, ty vi finna icke förr än under nästa århundrade taxor för personkörning vintertiden i släde till utvärdshusen, och först in på Gustaf lll:s regeringstid bestämmelser om den åkare som ville hålla chaise, hvilket åkdon sedan ända in pä 1800-talet tyckes hafva varit åkarnes ständiga kördon, tills det utbyttes mot dels giggen, en reformerad schas, dels den ryska droschkan, hvilken sedan vardt allena lierskande.
Fig. 193. Arbetsfordon och Herrskapsvagn frän t6oo-talct. Efter Dahlbergs Suecia.
Under Adolf Fredriks regeringstid tilltaga bestämmelserna i mängd och skärpa. Så påbjudas till exempel 1763 tillräcklige och välklingande ** bjellror vintertiden. Ohöflighct och prejeri straffas nu för första gången med 2:ne timmars ridande på Trähästen, andra gången med fängelse vid vatten och bröd, tredje gången med sex par spö, hvaraf man finner att upplysningstidehvarfvct i Sverige var i vissa fall mindre menskligt än det illa ansedda 1600-talet.
Schäsen synes, som nämdt, hafva varit åkarnas äldsta rullande kördon för persontrafiken, och återfinnes detsamma i taxorna ända till 1836, då droschkan uppträdde jemte schäsen, dock ännu med det något främmande epitetet »så kallad>. Nu mera lefva icke många
* År 1654 tillverkades i Stockholm af vagnmakare: bryggarrragn med tre stegar och dubbelt skak, Jtärre kista, kallesk, karmsläde, Dantsigerstiide, kutsk vagn och skottkärror. 1 1636 Srs arbetstaxor förekomma ej vagnar.
*• Kungen var som bekant musikalisk, han trakterade violoncel].
Källa: Project Runeberg ·
