Sida 537
II. Folkfester
En annan zigcnar-ras af rent inhemsk art, hvilken uppträder eller har uppträdt och illustrerat hufvudstadcns gator och torg, är vestgöten, gårdfarihandlaren eller knallen (fig. 202). Numera begagnar han icke sitt gamla privilegium att gå omkring med Alings-ås-manufakturerna, minnen från Alströmers och frihetstidens lysande dagar, eller sina egna inhemska tillverkningar och i köken pä ett bordshörn göra sin affär. Men han har varit och har lemnat ett språk efter sig som kanske mer än fängelsespråket bär spår af ett kringströfvande lif. Det är icke många ord vi ega, och derför samt på grund af att de oss veterligt ej varit tryckta i Sverige, återgifva vi dem efter Eilert Sundt:
Baimel (hem); Balt (dag, i balt = i dag); Bar el (år); Batla (natt); Beanius (nio),
Beatius (tio), Beatrius (tre), Behsasius (sex)
[dessa synas vara vanställningar]; Bil Un g (skilling) [jmfr ziegenarspr. billing = en bit]; Birajius (fyra); Blakke (byxa); Bleide (tolfskilling): Blie (skjorta); B o ia (dricka)
[franska bo i re]; Bolkel (folk); Buaduns (du); Buflar (pengar); Byvaduns (sju); By-vatuns (tyg); Ækel (jag) [latin Ego]; Ploing (vatten); Gjöl (länsman); Glisk (god); Grun (dålig); Gums (tull); Hablra (hafva) [latin Habere; Ek el Habérer = jag har]; Häkk (hus, herberge, stad); Har (min); Hat (vacker); I bor gon s (i går); Imatin (timme);
Kassat (gammal) [jfr kasserad]; A 'ax (två)
[finska kaksi]; Åja k ka (köpa); Klyjpa (spisa); Krok (moder, käring); Krölt (flicka) j Lts (kött) [finska 1 i ha]; Luns (pojke); Mes (man) [finska mieaj; Monsa (tala) [monsing = vestgötarnes hemliga språk]; Nabis (icke) [ziegen arspråk nahen, noben]; Nas a (sälja) [nas eller nasare - kringresande vestgöte, grannas, d;o småländing]: Nons (god); Olabos (bord); Orvelt (Norge); Pan (bröd) [latin Panis]; Pikkus (tjuf); Rimma (mjölk) [finsk plimä]; Pirk (mössa) [zigen-pirka]; Primer (prest; prima = läsa) [ziegenarspr. primos]; Probis (knif); Pudder (smör); Rita (skrifva); Sanga (kyrka); Skene (aln); Skubba (gå) [tysk rot-välska: schtif dich = packa dig i väg]; Skuv (silke); Slett (åtta); Sletter (daler); Snurva (hundra); Stulpa (»skubba»); Stål (pengar); Tove (tusen); Trille (kärra, »trilla»); Tttvc (hatt); Umtifen (femtio); Unskasvallet (Sverige); Vise (pass) [att visa fram]; Er (en) [finska yksi]; Ytel (mycken, stor); Anamons (månad); örkel (fader).
Det är en ganska märklig inblick man lar af dessa »knallarnes» vandringar kring land och rike, och det ligger icke så obetydligt af etnografiskt material i dessa sakförhållanden af deras gjorda språk, i hvilket man finner dels sjelfgjord rotvälska (efter viss formel), dels
Fig. 302. VeiigSie. Forssell Elt är i Sverige.
Källa: Project Runeberg ·
