Sida 144
II. Folkfester
Bellman gaf uttryck åt det allmänna missnöjet i sin 30:de Fred-mans-Sång.
Si’ken turk, se på den,
Se, hur turbanen strålar;
Af perlor, guld och nålar,
Förgyllda vagnen prålar Med sjöröfvaren. lian andas tungt och flåsar,
Och den djefvulen I sina tiggarpåsar
Samlar penningen —
Sen far han hem igen.
% * th
Den mest populära af alla främmande beskickningar torde dock den första kinesiska hafva varit genom de rika anledningar till gatu-nöjen den skänkte befolkningen, då den uppehöll sig härstädes 1866 frän den 6 till den 12 Juli. Ambassaden, hvilken icke hade fullt officiel karakter (oaktadt Sverige sedan 1847 har traktat med Kina), leddes af excellensen Pin-Ta-Jin (fig. 63), en 63 ars man af Mand-schuisk härkomst, och dennes son, sekreteraren Kuang-Ying. Tack-vare den österrikiske konsuln i Tien-Tsin, C. F. Möliendorfif, som anskaffat Pin's utgifna resebeskrifningar, äro vi i tillfälle att meddela något om deras intryck från Sverige, ät hvilket land egnas några kapitel. Den lårde mannen utgaf nemligen vid sin hemkomst 3 böcker. Den första kallas Tcheng-Tcka-Pi-Chi, och är tryckt i Pe-King 1869. Sidan 38 börjar beskrifningen om resan i Sverige, som han
kallar Sui-Tien-Kuo och tecknar sålunda M
Något pikant eller tokigt i högre mening bjuder vår författare icke på, ej ens en satir. Han berättar lugnt, sammanträngdt och flärdfritt.
»Ankommo till svensk hamn (Malmö) kl. 1—3 e.m.* Satte oss upp pä eldvagnen; reste åt nordost 900 li; kl. 9—11 e.m. anlände vi till Yun-Ku-Ping (Jönköping); bodde öfver natten på första hotellet som ligger helt nära en sjö som är 300 li i längd». Morgonens inträdande skildras på följande sätt: »Då syntes plötsligt i nordost det gryende dagsljuset göra en öppning genom morgontöcknet, himlens färg blef lysande klar-röd, och sträckte sig ända ät norden och
* Tidsbestämningarna kinesiska; kunna icke anges närmare otn icke årets tidtabeller anlitas.
Källa: Project Runeberg ·
