Sida 315
II. Folkfester
Vid påsk och pingst gafs lof tre dagar före helgen till måndagen efter högtiden, således lialf annan vecka, men ett kungligt bref af 1773 inskränkte ledigheten till onsdagen efter helgen. Vacationes so/lcnme, de långa lofven, voro då, som nu, två om året, nämligen jullofvet från Luciadagen till Kyndelsmessan, således sju veckor, och sommarlofvet från Midsommar till Bartholomæus, två månader.
Skolfesterna voro icke många under sjuttonhundratalet, och det tycktes slutligen hafva varit endast Luciafesten som firades i Trivialskolan. Det cpulum scholte, som omtalas på sextonhundratalet, namnes icke i det derpå följande århundradet och var väl heller aldrig till förmån för gossarne, utan endast det gästabud som rektor stälde till vid den årliga inventeringen af skolans tillhörighetcr, då han inbjöd de tio eller tolf personer som dervid varit närvarande och undfägnade dem på bekostnad af skolkassan — i fall någon sådan fans, såsom det i Annales Scholæ forsigtigt tillägges.
Huru vida några skådespel uppförts i Trivialskolan efter sextonhundratalets slut upplyser icke det gamla skolarkivet. Man märker icke något motsvarande till det tillfälle då Terentii komedi »Adel-phce», 1635, gafs i skolan, dervid äfven lärarne deltogo i utförandet. I annalerna upplyses nämligen, att rektorn (sjelfve Jacobus Hose Rudbeckius) utförde Demea's roll, och Christiernus Alsinius (sedermera rektor) spelade Micio, de tvä främsta personerna i denna komedi. Samma år gåfvo skolgossarne på svenska språket komedien »Rebeccha»* inför drottningarna och pfalzgrcfvcn pä Stockholms slott, och sedermera i skolan. Pfalzgrefven skänkte skådespelarne 30 daler, men af drottningarna och borgarne fingo de intet, ehuru de gjort sig mycken kostnad för detta spektakel. Året derpå uppfördes i Trivialskolan »inför biskoparne och andra församlade» en af Christiernus Alsinius författad komedi »Hildegardis», om hvilken vi icke funnit några närmare upplysningar. I skolans inventarium står antecknadt, att vid det tillfället skadades några karmstolar, af hvilka skolan egde åtta.
Man finner således af Trivialskolans egna häfder att skådespel äfven der uppförts, ehuru bland dem som forskat öfver detta ämne antagits, att det i Stockholm skulle hafva varit endast Tyska skolans lärjungar som sysselsatt sig med dramatiska öfningar.
Hland skolfesterna återstod slutligen endast Luciadagens firande, sä vida man icke till sådana fester får räkna de högtidliga »intro-
* Kanske cn äldre svensk öfversättning af den » Rebecca* som är upptagen i G. E. K lemmings Sveriges dramatiska liter atur och som var först skrifven pä latin af N. Frischlin och sedan pä svenska rim af J. Rcronius samt spelades i Söderköping 1674.
Källa: Project Runeberg ·
