Sida 330
II. Folkfester
med Erieus Thomæ Storm, 1649, till och med Johan Söderlind vår tid. En och annan af dem har gjort sig känd i samhället, några dock icke till sin fördel. De flesta lemnade rektoratet för att mottaga något prestembete. Under de senaste hundra åren hade skolan blott tre rektorer, nämligen Daniel Djurberg, den flitige geografiske författaren, som var rektor under 1780—1S20, Johan Gustaf Trysén 1820—44 samt Johan Söderlind 1845—80.
Under skolans första år voro lärjungarne 80. Mot slutet af 1 1600-talet hadc antalet stigit betydligt, men minskades under näst följande århundrade för att i vårt århundrade åter tilltaga, så att det under de två sist förflutna årtiondena höll sig mellan 200 och 250 samt vårterminen 1880, skolans sista termin, utgjorde 2t6.
Nu tillhör Clara skola helt och hållet gamla Stockholm.
* *
*
Tio år efter Clara skolas upprättande hadc Stockholm åtminstone en Malmskola till, kanske två, ehuru den ena, på Södermalm, icke tycktes hafva kommit riktigt i gång förr än aderton år efter Clara. År 1652 hade förordnats, att det skulle finnas två barnskolor på norra malmen och en på den södra. Den som först sökte efterkomma det påbudet var magister Olaus Jonae Skough, kongl hof-predikant och kyrkoherde i S:t Jacob. År 1659 böljade han med en >skolinrättning» i den församlingen, men som kyrkans inkomster denna tid ännu voro ganska svaga, kunde icke någon stadga i skolväsendet och synnerlig båtnad deraf för församlingen vinnas.*
Kyrkoherden Magnus Pontinus, Skoughs närmaste efterträdare, förmådde kyrkorådet att besluta om anskaffandet af egen skolgård. Förslaget att bygga skolhus på kyrkogården öfvergafs snart, och är 1680 köpte församlingen en gård på d. v. Näckströms eller Lilla Trädgårdsgatan.** Köpeskillingen var 5,500 dal. k:mt, men till förbättringar åtgingo dessutom 3,000 daler. Då Pontinus flyttade från Stockholm för att tillträda sitt biskopsembete i Linköping voro »både skola och skolgård i så godt stånd, som i anseende till den tiden stod att förmoda», säger Witting.
Redan i början af 1700-talet och i synnerhet efter pesten 1710 tyckes Jacobs skola dock vara på förfall, både livad undervisning och skolhus vidkom. År 1719 fick skolan 2,000 dal. s:mt af fru Elsa Guthermuth, enka efter kongl. sekreteraren och läraren för
• F. L. Witting: S:t Jacobs Minne. Sthlm. 1771.
** På en del af den tomt, som nu är bebyggd af Wilhelm Da vidson, med adress-
nummem 20.
Källa: Project Runeberg ·
