Sida 372
II. Folkfester
Kap. XII.
Borgerskape t.
Pä fo rum. — Huru borgarena hållo burspräk. — Svenskar och tyskar. — Borgmästare och rad. — Olof Larsson och S\t Olof. — En berest radman pä röoo-talet. — Furubom och S:t Johannes. — Rädstufva och Ciämnärs-Cammare. — Kasten-
f/af Stadshuset och nya Rådhuset. — Vakthållningar och fejder i gamla tider. ______
Borgerskapets parader och mönstringar. — Handel och vandel. — Börsen pä Tyska kytkogärden och vid Stortorget. — Gamla borgarslägter. — Borgerskapets fester.
Stortorget var i stadens äldsta tider Stockholms hjerta, icke blott genom sitt läge, utan äfven genom sin kommunala betydenhet, och borgerskapet, hvars forum denna plats var, utgjorde det stockholmska samhällets kärna. Stortorget och borgerskapet innefattade i sig den midtpunkt, hvarifrån det egentliga lifvet i gamla Stockholm utgick och omkring hvilken detta lif ständigt rörde sig.
Sjelfva torget, beläget på höjden af den ås, hvarifrån gatorna sluttade ned till Mälarens och Saltsjöns stränder, var för några hundra år sedan af ungefar samma storlek som nu, men det var mycket mindre regelbundet. Vid dess norra sida stod rådhuset. Då och då brann det huset, vare sig helt och hållet eller till någon del, men ständigt bygdes ett nytt eller sattes det skadade åter i stånd.
Det var dock för litet för att kunna rymma det rådplägande borgerskapet, och oaktadt det oblida klimatet var ej sällan sjelfva torget samlings- och samrådsplatsen. Man »höll burspråk», såsom det hette, i fria luften, och menige borgare trängdes mellan burspråket, den lilla utbygnaden på rådhuset, och skampålen, som stod midt för nu varande Kåkbrinken.
Stockholms burspräk är kändt i Sveriges häfdcr, ty der afgjordes ej blott stadens, utan någon gång äfven rikets angelägenheter. Vid ett sådant tillfälle, det var Helga lekarna afton 1499, utsågs danske
Gamla Stockholm. 24 '
Källa: Project Runeberg ·
