Sida 480
II. Folkfester
äfven om de haft helt andra namn.* Ungefär motsvarande har Stockholm i senare tider haft i Tysta Marie, hvilket namn följt med den välbekanta kaffeserveringen vid Jakobs Kyrkogata. »Tysta Marie» tyckes för öfrigt vara af helt annat och bättre skaplynne än Maja Lisa, under hvars bild läses:
Här man en Lais ser efter Tidens Smak Förcnadt kärlek spel Caffce och Tobak.**
Af hvilket inflytande på det enskilda sällskapslifvet de första kaffehusen i Stockholm voro är nu svårt att närmare bestämma, men att kaffe varit ett mäktigt medel till ästadtammande och lif-vande af samqväm i allmänhet, är tillräckligt kändt. Det ansågs dock af öfverheten såsom en yppighetsvara och gjordes snart till föremål för inskränkande eller rent af förbjudande påbud.
Ungefär samtidigt med de äldsta kaffehusen i Stockholm utkom en ny öfverflödsförordning, Maj 1720, som sökte på strängt lands-faderligt sätt inverka på sällskapslifvet. Det var redan förut för-bjudet att gå klädd i gyllen- och silfverduk, atlas med guld- och silfverblommor samt guld- och silfverspetsar, men nu reglerades beskaffenheten af äfven ganska tarfliga kläder. Såsom en stor eftergift tyckes hafva betraktats, att uppslagen på mansrockarne kunde lemnas öppna eller igensydda och att medborgarne fingo efter eget behag bruka kortare västar och mindre fållar i sidorna. Flera fållar än förut tillätos dock icke. Deremot medgåfvos två rader knappar, »dock medelmåttigt stora». Den skräddare och knapp-makare som införde andra än »tillåtliga> modeller, pliktade första gången 50, andra gången 100 daler silfvermynt. Tredje gängen förvisades han embctet.
Redan ett par är derefter tog man ett ytterligare steg på eftergifternas väg, ty då skulle »gement folk icke vägras att hemma i husen vid sina sysslor bära sina redan gjorda och slitna kattunströjor». Att göra nya kunde »gement folk» icke understå sig.
Förbuden under hela frihetstiden voro mångfaldiga och orsakade till stor del af det då blomstrande »skyddssystemet», som
0 I Aug. Edv. Litlitstiernas »En åttiårings Minnen» omtalas från 1808 »eu värdshus efter foreståndcrsknn knlindt Maja Lisa», och 1S13 namnes ännu en gäng »värdshuset Maja I-isno. Stället var således, åtminstone i vårt århundrade, icke endast kaffehus.
*• Tobak infördes och kom i bruk i Sverige redan under förra hälften af 1600-talct. Såsom vi ofvan funnit vid omnämnandet af Erik Oxenstiernas middagsbjudning, vnr det äfven i finare sällskap brukligt att röka pipa efter maten, och det bruket bibehöll sig ganska länge.
Källa: Project Runeberg ·
