Tillbaka Read Runeberg

Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor

Originalsida 553
Originalsida 553
Originalsida 552
Originalsida 553
552–553

Sida 553

II. Folkfester

Sedan Kungsträdgården förvandlats till offentlig förlustelseplats, bibehölls visserligen blomsterodlirgen, men denna tyckes dock icke någonsin hafva stått på samma höjd som i konung Fredriks tid, och slutligen förvandlades, såsom vi redan omtalat, hela trädgården till en vanlig promenadplats.

* *

*

Till den skildring af Stockholms Humlegird såsom förlustelseort vi redan gifvit* vilja vi foga några upplysningar om densammas betydelse för hufvudstadens flora. Det är först i början af 1700 talet »hummelgården» uppträder i hofiortäringsböckcrna såsom leverantör till hofvet. För att gifva ett begrepp om livad denna trädgård en gång kunnat alstra, anföra vi 1723 års förteckning å inlevererade artiklar:

Leverans från Hummelgården 1~J2J af trädgårdsmästaren Olaf Ryitlius till K. Ms haf.

Pepparrot, Purio, Selleri, Blåkål, Palstcrnackor, Syro och Persilja, Brunkål, Krydd-sallat, Surkål, Kjörfvel, Löffelkrut, Små Laktuk, Winlcrkrassc, Sommarsallat, Spenat, Rädisor, Portlack, Sparris, Rättika, Johannislök, Mcyram, Basilika, Morötter, Stickel-bär, Krusbär, Gröna Ärter, Timjan, Gurkor, Vinbär, Ärtskåckor, Rofvor, Blomkål, Körsbär, Hvitkål, Kålrötter.

Häraf synes, att trädgårdskonsten i Sverge för halft annat århundrade sedan stod lika högt som nu, om icke högre, hvilket man skulle vara böjd att tro, om man iakttager följande små data:

Den 23 Mars redan aflemnade Olof Ryzelius rädisor; den 4 Maj kunde han lemna 300 sparris; den 25 Maj voro hans morötter färdiga, och den 6 Juli hade 40 gurkor sett dagsljuset.

Detta låter visserligen mycket bra, men var dock ett intet mot mäster Matts Gabrielsson i Hummelgården, hvilken år 1709 kunde servera sparris på julafton, och år 1710 samma läckerhet den 5 Januari samt i Maj samma år aflemna först 400 sådana läckerbitar och sedan 500 mellan den 17 och 21, och så hadc han färsk spenat och lattuka redan i Februari.

* *

Huru mycket Stockholms zoologiska förhållanden ändrat sig sedan gamla tider kan man sluta endast af olikheten i det afseendet mellan hufvudstaden på 1830- och 1880-talet. J. E. Wikströms be-skrifning öfver Stockholms fauna 1840 meddelar bland annat:

* Sid. ior.

Källa: Project Runeberg ·