Sida 111
Förändring i kropparnes aggregationstillstånd genom värme.
En vigtig verkan af värmet är förändringen i kropparnes aggregationstillstånd. Fasta kroppar förvandlas genom värme till flytande, flytande kroppar eller vätskor till gasformiga kroppar. Öfvergången från det fasta till det flytande tillståndet kallas smältning, öfvergången från det flytande tillståndet till det gasformiga kallas sjudning eller kokning. Dessa öfvergångar inträffa hos hvarje kropp vid vissa, bestämda temperaturer, som man kallar smältpunkt och kokpunkt. Smältpunkten är alltid lika hög för en och samma kropp; kokpunkten är alltid lika hög för samma vätska, såvida luftens tryck är lika starkt.
Då man upphettar en smältbar kropp, stiger dess temperatur ända till dess den uppnått sin smältpunkt; men sedan förblir temperaturen oförändrad, tilldess kroppen blifvit helt och hållet flytande. Som nu det värme, som tillkommer under smältningen, icke åstadkommer någon temperaturförändring, så säger man: värmet har blifvit bundet eller latent (fördoldt). Om den flytande kroppen till följd af temperaturförändring åter blir fast, så blir det bundna värmet åter fritt. Äfven under kokning bindes värme, som blir fritt, då kroppen åter blir flytande. Det bundna värmet användes just till smältningen eller gasbildningen.
När en vätska öfvergår till luftformigt tillstånd, så bildar den en gas. Denna gasbildning eger likväl icke endast rum vid kokpunktens temperatur, hvilket visserligen är nödvändigt, när hela massan af en vätska ända igenom skall förvandlas till gas, utan den försiggår vid hvilken temperaturgrad som helst på den med luften i beröring stående ytan. En sådan gasbildning vid låg temperatur kallar man afdunstning. Gaser hafva, liksom luften, en benägenhet att utvidga sig, och denna benägenhet kallar man spänstighet. En gas' spänstighet är så mycket större, ju större dess täthet är, eller, då tätheten för öfrigt är lika, ju starkare den uppvärmes.