Sida 30
smådelar ligga tätare invid hvarandra, än vattnets och träets.
Man säger derför ock, att bly och qvicksilfver hafva en större täthet, eller större egentlig eller specifik vigt än trä eller vatten, eller att qvicksilfret är specifikt tyngre än vattnet.
*
Tyngdpunkten.
I hvarje kropp finnes en punkt, så beskaffad, att den endast behöfver understödjas för att hindra kroppen från att falla. Denna punkt kallas tyngdpunkten. Den är alltid så belägen, att smådelarne af kroppens massa äro jemnt fördelade omkring densamma åt alla håll. I en kula ligger den för den skull i medelpunkten, i en cylinder i axelns midt. Hos andra kroppar finner man den derigenom, att man på två olika ställen upphänger dem på en tråd. Tyngdpunkten ligger då alltid i samma riktning som tråden, och de båda liniernas skärningspunkt angifver då precist tyngdpunktens läge.
Den lodräta linien från tyngdpunkten till marken kallar man tyngdkraftens riktningslinie eller tyngdlinien.
*
Hvarför nedrullar genast en kula, som man lägger på en sluttande yta?
Fig. 8.
Derför att en kula blott på en enda punkt berör den yta, på hvilken den ligger. Är nu denna yta ett lutande plan, så träffar tyngdkraftens riktningslinie icke mer denna punkt; kulans tyngdpunkt understödes således icke, och följaktligen måste den nedrulla.
Hvarför luta vi oss framåt då vi klättra uppför ett berg?
Derför att vi derigenom mellan våra fötter bibehålla tyngdkraftens riktningslinie, och vi utan detta vilkor ej kunna stå säkert.
