Hvarför och derför

Vätskors jemnvigt och rörelse.

Vätskor skilja sig från fasta kroppar genom partiklarnes lättrörlighet. De kunna aldrig såsom de fasta kropparne hafva någon sjelfständig form, utan måste antaga form efter det kärl, hvaruti de förvaras. Blott mycket små vätskemassor visa benägenhet att antaga kulform och bilda droppar. Större vätskemassor antaga en vågrät yta.

En uti en vätska nedsänkt kropp tryckes uppåt med en kraft, som är lika stor med vigten af den undanträngda vätskevolymen, eller, hvad som är alldeles detsamma, hvarje i en vätska nedsänkt kropp förlorar för tillfället, i vigt lika mycket som vigten af den undanträngda vätskan; denna lag är känd under namn af Archimedes princip, emedan den först blifvit upptäckt af Archimedes från Syracusa 200 år f. Chr.

Om två kroppar hafva samma volym, men olika vigt, så säga vi att de hafva olika täthet. Såsom enhet vid bestämning af kroppars täthet har man antagit vattnets täthet vid +4° C. Med ett ziffertal kan man sedan uttrycka huru många gånger en kropp är tätare eller mindre tät än vatten, hvilket vill säga detsamma, som huru många gånger en kropp är tyngre eller lättare än en lika volym vatten; detta tal uttrycker ock hvad man kallar en kropps specifika eller egentliga vigt.

*

Hvarför står vatten eller hvilken annan vätska som helst lika högt i två kärl, om dessa äro så förenade vid hvarandra, att vätskan obehindradt kan träda ur det ena i det andra?

Fig. 25.

Derför att vattnets tryck i det ena kärlet måste vara lika stort, som vattnets tryck i det andra, och detta ej kan inträffa i annat fall, än när vattnet står lika högt i båda. Ty alldenstund vattnet, liksom hvarje annan kropp, har en benägenhet att falla, ända tills det