Hvarför och derför

mera förstoradt visar det sig. En lupp förstorar öfverhufvud så många gånger, som dess brännvidd innehålles i ögats synvidd.

I ett sammansatt mikroskop (Fig. 73) ser man den af en lins (objektiv-linsen AB) i ögats närhet framalstrade bilden (b) genom en annan lins (ocularet CD), och föremålet visar sig derför i ännu starkare förstoring, emedan den bild redan är förstorad, hvilken man betraktar genom luppen.

Hvarför ser man blott med båda ögonen föremålen såsom verkliga kroppar och hvarför kan man, om ock likheten är aldrig så förvillande, dock skilja bilden af en kropp från en verklig kropp?

Derför att vi af en kropp i hvardera ögat erhålla en annan näthinnebild; vi se nemligen med venstra ögat mer af densammas till venster liggande delar, med det högra mer af dem, som äro belägna till höger, och det är sammanfattningen af dessa olikartade, men samtidiga intryck, som tjena till stöd för vårt omdöme, då vi få en föreställning om kroppen.

Stereoskopets konstruktion utgör en efterhärmning af detta vårt naturliga förfaringssätt, då vi se. Två från något olika ståndpunkter tagna ritningar eller fotografier, föreställande en figur eller ett landskap, läggas bredvid hvarandra och betraktas genom linser, som äro så anbragta, att deras axlar skära hvarandra på afståndet för tydliga seendet och att de båda bilderna af föremålet der sammanfalla.

*

Färgerna.

På samma sätt som vi såsom olika toner förnimma ljudvågor af olika hastighet, så förnimma vi ljusvågor af olika hastighet såsom färger. De ljusvågor, som röra sig snabbast, visa sig för