70
Luftens kemiska och fysiologiska verkningar
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)
Hvarför stiger en luftballong i höjden, då man
under dess nedra öppning antänder en halm- eller sprit-eld?
Derför att luften i ballongens inre uppvärmes och
utvidgas genom elden, och att denna utvidgade och förtunnade
luft är lättare än den atmosferiska luft, som omgifver
ballongen, så att denna ballongen uppfyllande
förtunnade luft, såväl som ballongens taftfoder och till
och med den vid ballongen fästade gondolen samt de
personer, som möjligen befinna sig i densamma, väga mindre
än den luftqvantitet, som ballongen undantränger.
Den första af detta slags, med uppvärmd luft fyllda,
luftballonger, var den, som bröderna Montgolfier
d. 5 Juni 1783 läto uppstiga i Annonai i Frankrike.
Den första med vätgas fyllda luftballong var den, som
Charles d. 27 Aug. 1783 lät uppstiga i Paris.
*
Luftens kemiska och fysiologiska verkningar.
Den atmosferiska luft, som omgifver oss, är väsendtligen en
blandning af två olika gaser, som man kallar syre och qväfve,
och detta i den proportion, att den till 4/5 består af qväfve och
1/5 af syre, eller, närmare uttryckt, i 100 kubiktum luft ingå
79 kubiktum qväfve och 21 kubiktum syre. Dessutom finnes likväl
alltid i atmosferen en viss qvantitet vattengas och en obetydlig
qvantitet kolsyra, som uppstår genom förbränning af kol och syre.
All förbränning uppkommer nemligen genom brännbara kroppars
kemiska förening med syre. För att en sådan förbränning skall
komma till stånd erfordras vanligen en viss värmegrad. Hvarje
liflig förbränning är förenad med utveckling af ljus och värme.
Syret är likväl icke blott nödvändigt för att bibehålla
förbränningen, utan äfven för att underhålla andedrägten.
Djuret, då det andas, och menniskan, då hon andas, upptaga syre
i sina lungor. Syret kommer der i beröring med blodet, förenar sig
till en del med dettas kol och bildar sålunda kolsyra, som
Källa: Project Runeberg ·
