Hvarför och derför

Hvarför stiger en luftballong i höjden, då man under dess nedra öppning antänder en halm- eller sprit-eld?

Derför att luften i ballongens inre uppvärmes och utvidgas genom elden, och att denna utvidgade och förtunnade luft är lättare än den atmosferiska luft, som omgifver ballongen, så att denna ballongen uppfyllande förtunnade luft, såväl som ballongens taftfoder och till och med den vid ballongen fästade gondolen samt de personer, som möjligen befinna sig i densamma, väga mindre än den luftqvantitet, som ballongen undantränger.

Den första af detta slags, med uppvärmd luft fyllda, luftballonger, var den, som bröderna Montgolfier d. 5 Juni 1783 läto uppstiga i Annonai i Frankrike. Den första med vätgas fyllda luftballong var den, som Charles d. 27 Aug. 1783 lät uppstiga i Paris.

*

Luftens kemiska och fysiologiska verkningar.

Den atmosferiska luft, som omgifver oss, är väsendtligen en blandning af två olika gaser, som man kallar syre och qväfve, och detta i den proportion, att den till 4/5 består af qväfve och 1/5 af syre, eller, närmare uttryckt, i 100 kubiktum luft ingå 79 kubiktum qväfve och 21 kubiktum syre. Dessutom finnes likväl alltid i atmosferen en viss qvantitet vattengas och en obetydlig qvantitet kolsyra, som uppstår genom förbränning af kol och syre.

All förbränning uppkommer nemligen genom brännbara kroppars kemiska förening med syre. För att en sådan förbränning skall komma till stånd erfordras vanligen en viss värmegrad. Hvarje liflig förbränning är förenad med utveckling af ljus och värme.

Syret är likväl icke blott nödvändigt för att bibehålla förbränningen, utan äfven för att underhålla andedrägten. Djuret, då det andas, och menniskan, då hon andas, upptaga syre i sina lungor. Syret kommer der i beröring med blodet, förenar sig till en del med dettas kol och bildar sålunda kolsyra, som