Sida 244
Rio negro. 5
mellersta delen, n. om floden Jacuhy, där immigranter slagit sig ned. I ingen annan brasiliansk stat har den europeiska, företrädesvis tyska, kolonisationen vunnit så stor utveckling som i denna; man beräknar, att den tyska befolkningen utgör öfver 250,000 pers., den italienska öfver 100,000 och den polska omkr. 20,000 pers. Hufvudprodukter äro hvete, majs, ris, bönor, ärter, lök, kassavamjöl, potatis, tomater, kål, frukt och tobak. Af vindrufvor beredes vin. Skogarna lämna matte, virke och växtfibrer. Kol af underhaltig beskaffenhet brytas vid São Jeronymo. Äfven handeln är liflig tack vare det främmande folkelementet. Hufvudstad är Porto Alegre. Andra större städer äro Pelotas (se d. o.), Rio grande (se nedan) och Rio Pardo (se d. o.). — 2. Stad i nämnda stat, på en låg, sandig halfö vid Lagôa dos Patos' aflopp Rio grande, knappt 1,5 m. öfver hafsytan, ändpunkt för järnväg till det inre. Omkr. 30,000 inv. (med förstäder). Läget är ej osundt, men bristfälliga sanitära anordningar göra, att dödstalet är större än födelsetalet. Barren vid flodmynningen var förr ett oöfverkomligt hinder för djupgående fartyg, men inloppet har nu fördjupats till 10 m. R. är helt och hållet en handels- och industristad. Den har den äldsta och en af de största yllefabrikerna i landet och har äfven andra väfverier, kvarnar, tobaksfabriker, bryggerier, skofabriker, tvål- och ljusfabriker samt garfverier. — R. anlades 1737 och blef stad 1807. 1 o. 2. (J. F. N.)
Riohacha [ri'å a'tja]. Se Hacha.
Rio Hondo [ri'å å'ndå]. Se Hondo.
Rio Hondo de Lerma [ri'å å'ndå - lä'-]. Se Rio grande de Santiago.
Rioja [riå;cha], La, en af de västra provinserna i Argentina, vid Chiles gräns. 89,498 kvkm. Beräknad folkmängd 93,466 pers. (1912). Landet är i v. bergigt (Anderna), men väl bevattnadt; östra och södra trakterna äro till stor del salt- och sandslätter utan vatten och skog. Bergen äro rika på malmer (äfven guld och silfver), men grufdrift hindras af vattenbrist, och af samma skäl hämmas jordbruket. Hufvudfloden är Bermejo, som flyter genom en lång och smal, bördig dal. Invånarna äro mest af blandad ras, jordbrukare i dalarna, boskapsherdar på slätten. Hufvudstaden, La Rioja, omkr. 10,000 inv., ligger vid järnvägen Córdoba—Catamarca och har nationalkollegium och lärarinneseminarium. (J. F. N.)
Rioja [riå'cha], Francisco de, spansk skald, f. 1586 (?) i Sevilla, d. 1659 i Madrid. R. var lärd, jurist, filolog, blef kunglig bibliotekarie och historiograf samt beklädde en tid inkvisitorsämbetet i Sevilla, hvarifrån han dock utan grund blef afsatt och fängslad. Efter några år återinsattes han emellertid i sina ämbeten. Obesmittad af tidens förskämda smakriktning, var han en fin och elegant lyriker i klassisk stil. Af hans poesi äro i Rivadeneiras "Biblioteca de autores españoles" bd 32 intagna Sonetos amorosos, Silvas och Epístola moral, hvilken senare enligt A. de Castro och Menendez y Pelayo sedan 1875 tillskrifves Andrés Fernandez de Andrade. Likaledes har F. Guerra y Orbe bevisat, att Las ruinas de Italica, som på sin tid gjorde R. så ryktbar, är författad af Rodrigo Caro (1573— 1647). På uppmaning af sin beskyddare Olivares skref R. med anledning af katalanernas uppror mot Filip IV Aristarco, ó censura de la proclamación católica de los catalánes. R:s lyrik är publicerad i Ramón Fernandez' Colección bd 18, och en samlad, af La Barrera kommenterad upplaga utkom 1867 och 1872. R. är upptagen i spanska akad:s "Catálogo de autoridades de la lengua". Ad. II—n.
Rioja Alavese [riå'cha]. Se Alava.
Riom [riã'], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Puy-de-Dôme (Auvergne), vid Alliers biflod Ambène och järnvägen mellan Nevers och Clermont-Ferrand. 7,865 inv. (1911; som kommun 10,561). Kommunalcollège. Tobaksfabrik. Staden är omgifven af bulevarder och har breda gator, men ett dystert utseende, emedan husen äro byggda af svart lava. R. var fordom hertigdömet Auvergnes hufvudstad. Hertigliga palatset upptages nu af appellationsdomstolen samt ett museum. Staden exporterar det bördiga Limagnes produkter: spannmål, mjöl, vin, frukt, i synnerhet aprikoser. (J. F. N.)
Rio Magdalena [ri'å magdale'na]. Se Magdalena 1.
Rio Muni [ri'å mo'ni]- Se Spanska Guinea.
Rion. Se Korone.
Rione. Se Fasis 1.
Rio negro [ri'å ne'grå], "svarta floden". 1. Största bifloden fr. v. till Amasonfloden, upprinner under namnet Guainia i sydöstra Colombia, flyter först åt n. ö. till Venezuelas gräns, där den böjer sig åt s. s. ö. samt får under ekvatorn en först östlig, därpå sydöstlig riktning och faller ut i Amasonfloden nedanför Manáos. Längden är 2,300 km. och bredden vid mynningen 2 km. Dess vatten är mycket mörkt i följd af markens beskaffenhet. Af bifloderna märkas Casiquiare (se d. o.), som utgår från Orinoco och för en stor del af dennas vatten till R., och den stora Rio Branco (1,200 km.) från gränstrakterna mot Brittiska Guyana och Venezuela samt fr. h. Waupes från Andernas östra kedja i Colombia. — R:s segelbarhet afbrytes genom forsar s. om ekvatorn, 850 km. från mynningen. Flodens djup nedanför dem är 30—50 m. Under nästan hela sitt lopp inom Brasilien är R. fylld af otaliga låga skogbevuxna öar och delas genom dem i en mängd armar. — 2. Flod i Argentina i Syd-Amerika, bildas af två från Anderna kommande källfloder: Limay från sjön Nahuel-Huapi och Neuquén, flyter efter föreningen i östlig och sydöstlig riktning parallellt med den nordligare Colorado genom öde pampas utan att mottaga ett enda tillflöde och faller ut i Atlantiska hafvet under 41° s. br. nedanför Viedma. Flodens längd från föreningen är omkr. 575 km. Den är ända dit farbar med fartyg, som ej ligga djupare än 3,5 m., men mynningen är spärrad af en sandbank; små ångbåtar kunna däremot hela året gå ända upp till sjön Nahuel-Huapi. — 3. Territorium i Argentina, ett slättland mellan Atlantiska hafvet och Chile samt mellan floderna Colorado och Limay i n. och 42:a breddgraden i s. 206,690 kvkm. 40,200 inv. (beräknad folkmängd 1912). Endast en ringa del är odlad, men kolonisterna ega stora nötkreatursoch fårhjordar. Hufvudort är Viedma, vid Rio negro, 30 km. från mynningen, med omkr. 1,500 inv. — 4. Departement i Uruguay, uppkalladt efter dess gränsflod R., som faller ut i Uruguay. 8,470 kvkm. Omkr. 30,000 inv. (1912). Hufvudstad är Fray Bentos (se d. o.).
Källa: Project Runeberg ·
