Sida 557
Rotterdam
emedan den är planterad med träd. Från triangelns spets skäres staden af en stor järnvägsviadukt (byggd 1870-77, hufvudsakligen af järn), som fortsättes öfver floden och Koningshaven till Feijenoord på södra stranden af en stor järnvägsbro. Parallellt med järnvägsbron fullbordades 1878 en järnbro för gatutrafik. Ehuru ett halft tjog protestantiska sekter, rom.-katoliker, gammalkatoliker och judar äro representerade i staden, har ingen af dess kyrkobyggnader något framstående arkitektoniskt värde. Groote kerk l. Laurenskerk är en gotisk tegelbyggnad från senare hälften af 1400-talet med ett 64 m. högt torn, ypperlig orgel samt grafvårdar öfver Lambert Hendrickszoon, Kortenaar, Corneliuszoon de Witt, J. van Brakel och andra holländska sjöhjältar. Andra mera framstående byggnader äro Museum Boijmans, stadshuset samt börsen (från 1723, gården öfvertäcktes 1867 med en väldig glaskupol), som äfven innehåller en samling fysikaliska instrument och böcker, tillhörig Bataafsch genootschap. Museum Boijmans, en 1847 till staden skänkt samling taflor, mest af nederländska konstnärer, nedbrann 1864, då flera taflor förstördes, men återuppbyggdes 1867 och har sedan betydligt tillökats. Det inrymmer också stadsbiblioteket. I nordvästra delen af staden ligger en zoologisk-botanisk trädgård (från 1857). Staden har 2 gymnasier (Erasmus- och Marnix-), två högre borgarskolor med 5-årig och 2 med 3-årig kurs (den ena förbunden med en 2-årig handelskurs), en högre borgarskola för flickor, en slöjdskola för flickor, en barnmorskeanstalt, navigationsskola, skepparskola, konstslöjdoch handtverksskola, handelsaftonskola, flera musikskolor, döfstuminstitut, 2 lärar- och 2 lärarinneseminarier. R. har ock ett kommunalt arkiv. På Groote markt, som till stor del utgöres af en öfver en kanal hvälfd stenbro, står en bronsstaty af Erasmus (Rotterdamus); i parken längs Maas v. om staden står en staty af skalden Tollens, och efter en staty af statsmannen G. K. van Hogendorp har det forna Boijmansplein v. om museet fått namnet Hogendorpsplein. Stadens industri är ej äldre än omkr. 40 år. Till de äldsta grenarna höra brännerier och destillationsverk (resp. 2 och 5) samt några likörfabriker och exportbryggerier. Af nyare datum äro margarintillverkningen och i samband därmed tillverkningen af tvål, såpa och kondenserad mjölk, ett par riskvarnar, 3 chokladfabriker, tobaksoch cigarrfabriker, en superfosfatfabrik, lack-, ferniss- och färgfabriker, 2 kattuntryckerier, möbelfabriker och repslagerier. 8 skeppsvarf finnas, hvaraf 6 stora förenade med gjuterier och maskinfabriker, af hvilka dessutom finnas 4. 1908 hade R. 233 industriella företag med 453 ångpannor, 238 gas- och 1,050 elektriska motorer. R:s utveckling till en af de viktigaste hamnplatserna i Europa sammanhänger med öppnandet (1871) af Nieuwe l. Rotterdamsche waterweg, hvarigenom direkt förbindelse med hafvet kom till stånd, och sedan dess ha hamnförbättringar pågått, så att staden nu är tillgänglig för de största fartyg. Hamnen har en
[1. Konstakademi 2. Börs 3. Justitiepalats 4. Tyska kyrkan 5. Storkyrkan 6. S:t Antonius 7. Zuider-kyrkan 8. Museum 9. Nederl. banken 10. Post o. telegraf 11. Rådhus 12. Erasmus' staty 13. v. Hogendorps 14. Stora teatern 15. Etnografiskt o. maritimt museum.]
Situationsplan af Rotterdam.
Källa: Project Runeberg ·
