Sida 755
Ryssland. Undervisningsväsen
126 präster och 429 gudstjänstlokaler), 2) Moskvas (Östeuropeiska R., Kaukasien, Transkaspien och Sibirien; omkr. 459,000 medlemmar, 84 präster, 287 gudstjänstlokaler). Transkaspien bildar 1 församling med 1 präst! Ett distrikt halfannan gång så stort som Österrike-Ungern sköttes före 1862 af l person; nu äro prästerna 4. -- R:s lutheraner äro inalles 7,400,000. -- Polens lutherska kyrka ledes af det evangelisk-lutherska generalkonsistoriet i Warschau med 1 generalsuperintendent; därunder stå 5 superintendenter. Predikant väljes af församlingarna; valet bekräftas af konsistoriet. Ett kyrkokollegium öfvar i hvarje församling yttre förvaltning, fattigvård och uppsikt öfver predikanten.
Den reformerta kyrkan, som har större både liturgiska och ekonomiska friheter, delas i Litauens synodaloch Warschaus konsistorialområde samt 9 församlingar med hvar sin "reformerta session", hvari äfven ingå lekmännen i distriktets lutherska konsistorier. I Litauens synod kan hvarje församlingsmedlem deltaga, men ett särskildt utskott, synedriet, fattar besluten. Många af de förr utmärkta kyrkoskolorna har staten efter hand stängt. -- Polens synod har beslutanderätt; ett utskott utför besluten. Församlingarna ledas af presbyterier. -- Antalet reformerta är högst 50,000. Vissa protestantiska sekter: mennoniter, baptister m. m. ha uppstått, likaså rent independentistiska samfund. I Archangel förenades 1818 lutheraner och reformerta till en "förenad evangelisk församling".
Rom stöder gärna legenden, att R. en gång delat dess tro. Nu klagas kanske med fog öfver förtryck mot dess anhängare, öfver brutna fördrag med påfvarna (t. o. m. toleransediktet 1905 är delvis overksamt), försök att undergräfva ryska romerska kyrkans ställning och bandet med kurian m. m. Polen, där katolikerna alltid varit talrikast, har lidit mest af förföljelser och tvång (jfr Polen, sp. 1198--99). Nu finnas 2 romerska ärkebiskopsdömen: Mohilev (R. och Sibirien med 6 biskopsdömen, 379 gudstjänstlokaler, öfver 1,000 prästerliga krafter och omkr. 4,100,000 katoliker; Sibirien har 10 församlingar och 10,000 katoliker) och Warschau (2 hjälp- och 6 suffraganbiskopar, 2,057 gudstjänstlokaler och 4,550 prästerliga krafter och nära 7 mill. katoliker, allt i Polen). I Petersburg, där Mohilevs ärkebiskop residerar, finnes en akademi. Kyrkoegendomen förvaltas af ett kyrkligt kollegium (ärkebiskoparna, 2 biskopar och en regeringsrepresentant). Antalet katoliker är omkr. 3 1/2 mill. med omkr. 4,600 präster. -- Judarna beräknas uppgå till 6 mill. (5 mill. 1897), muhammedanerna till öfver 4 mill.
Litt.: K. Holl, "Die religiösen grundlagen der russischen kultur" (i "Russlands kultur und volkswirtschaft"), Fr. Kattenbusch, "Lehrbuch der vergleichenden konfessionskunde" (I, 1902) och "Die kirche in Russland" (i "Christliche welt", 1908), A. Palmieri, "La chiesa russa" (1908) och art. "Russia" i "The catholic encyklopedia" (XIII; med utförliga litteraturhänvisningar), samt art. "Russland" i Haucks "Realencyklopädie" (bd XVII och XXIV, af Bonnwetsch). -- För protestantismen: A. Berendts, "Der protestantismus in Osteuropa" (i "Der protestantismus am ende des XIX. jahrhunderts"), H. Dalton, "Geschichte der reformierten kirche in Russland", och "Die evangelisch-lutherischen gemeinden in Russland, herausgegeben von Zentralkomitee der unterstützungskasse för ev.-luth. gemeinden in Russland" (1909--10). -- För romersk-katolska kyrkan: Baumgarten, "Die katholische kirche unserer zeit" (1902), M. Buchberger, art. "Russland" i "Kirchliches handlexikon". -- För sekterna: K. K. Grass, "Die russischen sekten", I--II (1907--14). D. Fehrman.
Undervisningsväsen. För undervisningen finnes ett särskildt ministerium, under hvilket de allmänna skolorna och universiteten subordinera. Men fackskolorna lyda under det ministerium, som har med resp. fack att sköta. Sålunda höra militärläroverken under krigs- eller marinministerierna, de tekniska läroverken, präst- och folkskollärarseminarierna under inrikesministeriet, rättsskolorna under justitieministeriet, handelsskolorna under finansministeriet, konst- och teaterskolorna under hofministeriet, åkerbruks- o. d. skolor under åkerbruksministeriet o. s. v. Kyrkliga seminarier och en stor del af folkskolorna subordinera under Heliga synoden. För tillsynen öfver den allmänna undervisningen är riket deladt i 15 undervisningsdistrikt (däraf 5 i asiatiska Ryssland), hvart och ett omfattande en grupp guvernement och lydande under hvar sin kurator. Folkskolorna voro till midten af 1800-talet ganska få (1856: 8,227 med 450,000 lärjungar), men ha ökats därigenom, att semstvoförsamlingarna eller bykommunerna upprättat nya. 1911 var antalet af alla slags skolor i europeiska R. 97,194 med Öfver 6,8 mill. lärjungar. Af dessa hörde 6,1 mill. till folkskolorna, 229,000 till specialskolor, 427,000 till mellanskolorna och 65,120 till de högre skolorna. De egentliga folkskolorna voro 1911 i hela riket (asiatiska R. inräknadt) 100,295, af hvilka 37,922 lydde under Heliga synoden, 59,682 under undervisningsministeriet och 2,691 under andra ministerier eller enskilda stiftelser. Folkskolorna regleras af guvernements- eller kretsskolråd, där adelsmarskalkarna äro ordförande. Undervisningen i byskolorna omfattar endast religion, läsning och skrifning af kyrkoslaviska samt ryska språket, räkning och sång. Där möjlighet därtill finnes, kan äfven gymnastik ingå bland läroämnena, hvarjämte man i närheten af folkskolan kan upprätta yrkesskolor. Stads- och kretsfolkskolorna undervisa dessutom i geografi, geometri och historia. I dem är lärokursen femårig. -- För folkskollärarutbildningen funnos 1911 94 seminarier med 8,900 lärjungar. Den sekundära undervisningen meddelas i gymnasier, som förbereda till universitetet och andra högre undervisningsanstalter, samt i realskolor, som ge utbildning för det praktiska lifvet eller för de tekniska läroanstalterna. I de förra läses latin och grekiska. Det första gymnasiet upprättades i Petersburg 1726, det andra i Moskva 1755. -- 1911 funnos 320 gymnasier och 35 progymnasier med tillhopa 124,500 lärjungar samt 235 realskolor med 67,230 lärjungar. Under senare år ha äfven upprättats gymnasier och progymnasier för flickor, hvilka 1911 voro inalles 784 med 252,000 lärjungar.
Af de högsta undervisningsanstalterna äro universiteten viktigast. Sådana finnas i Petersburg
Källa: Project Runeberg ·
