Sida 88
Åttonde brefvet
det närvarande lifvet endast ett förberedelse-tillstånd till ett högre och fullkomligare lif, då blifver alltsammans för mig tydligt och ljust; jag inser då möjligheten, att den dygdiges olycksalighet kan hafva desto gladare inflytande på evigheten, och att alla de uppoffringar, som han har gjort för sin dygd här i tiden, kunna i ett annat lif blifva rikligen ersatte och belönade.
Men nu bör jag sluta; jag fruktar att mitt vidlyftiga bref blifvit tröttsamt; men jag kunde ej skrifva det kortare, om jag skulle sätta detta vigtiga ämne, som utgör hufvudsaken i hela vår brefvexling, i så klart ljus, som möjligt är, och gifva dessa menniskans glada utsigter all den sannolikhet, som kan hemtas af förnuftet.
Du har åstundat, att jag af sjelfva själens natur skulle göra det begripligt för dig, att menniskosjälen af Skaparen måtte vara bestämd för ett annat lif, än det närvarande; om jag härutinnan har kunnat förnöja din önskan, så ångrar jag icke den möda jag på detta vidlyftiga bref har nedlagt, och begär ingen annan vedergällning än att du redligen medgifver, att jag i någon måtto har bidragit till din öfvertygelse och tillfredsställelse, hvilket blifver en obeskriflig glädje för din m. m.
Källa: Project Runeberg ·