Sida 171
Efterskrift
1-132
ÖLANDS RUNINSKRIFTER.
8) Runstenar med konstigare slinga och 0 i betydelsen o: Sandby-gruppen: 3. och 4. Resmo, 6. Mörbylånga, 19., 21. och 22. Hulterstad, 27. Sandby, hvartill 26. naturligtvis ock hör; Källa-gruppen: 52. Köping, 56. och 57. Källa.
9) Liggande grafstenar: 8. Mörbylånga, 48. Köping, 53. Alböke.
10) Kyrkvägginskrifter: 54. Löt, 34. Runsten (år 1541—1547), hvartill ock 35. sluter sig.
11) Modern runsten: 32. Runsten.
Somliga runstenar kunna icke föras till någon af dessa grupper, nämligen 11. Alflösa, som blott är ett fragment, 20. Hulterstad, som blott tinnes i en dålig ritning, hvilket ock gäller 29. Gårdby och 30. N. Möckleby, 39. Bägby, som ofvan förmodats tillhöra grupp 3), 44. Bo, 45. Långbro, blott i dålig teckning, 47. Köping, af gottländsk form, 51. Köping, 55. Högby, få runor aftecknade. Om 50. Köping och 58. Böda är blott bekant, att de funnits till.
Ofvanstående grupper af inskrifter antyda de öländska inskrifternas tidsföljd men utsäga den icke med den bestämdhet, att alltid en inskrift i en föregående grupp måste antagas äldre än i en följande. Somliga grupper utesluta icke hvarandra, och det är en tillfällighet, att ej samma inskrift måst uppföras i mera än en grupp, beroende på att ej alla inskrifter hafva exempel på alla företeelser i fråga. Det är kanske riktigast att sammanfatta 4—7 till en från föregående och efterföljande skild åldersklass, inom hvilken visserligen åldersskillnader finnas, men hvilkas bestämmande är mycket vanskligt.
För den absoluta tidsbestämmelsen af de inskrifter, hvilkas ålder icke blifvit angifven i det föregående, finnes intet säkert stöd. Med sannolikhet torde blott kunna påstås, att grupperna 4—8 tillhöra senare hälften af 1000-talet, grupp 9 åter 1100-talet, grupp 10 förmodligen 1400- och 1500-talen.
I synnerhet bland mälarlandskapens runinskrifter kunna många sammanföras till större eller mindre grupper, hvilkas inskrifter visa sig vara samhöriga antingen genom att de åsyfta en gemensam tilldragelse, såsom de som ristats efter följesmän till den Ingvar, som föll österut 1041, eller genom att vara resta af samme man, såsom de många, som Jarlabanke rest, eller genom att äga gemensam ristare, af hvilka ett stort antal finnas nämnda.
På Öland saknas dessa stöd för sammanställning alldeles; de fåtaliga, torftiga inskrifterna äga inga gemensamma sakuppgifter.
Utom den präst, som gifvit upphof till 34. och 35. på 1500-talet, finnes blott en ristare nämnd, nämligen på 43. Gärdslösa, och af dennes namn saknas sannolikt början; där står -tuar risti runaR.
På grund af den enkelhet, som i det hela taget kännetecknar de öländska runristningarnas ornamentik, är det endast undantagsvis möjligt att på grund af likhet i ut-sirning antaga upphof från gemensam ristare.
Samband af denna grund synes emellertid sannolikt mellan 12. Smedby kyrkogård och 10. Alflösa i Smedby sn, hvilka båda hafva två stjärtändar på slingan. Dessa inskrifter kunna alltså kallas Smedby-gruppen. Ar Söderbergs antagande af afsiktlig omställning af runor i de båda inskrifterna riktigt, är detta bruk ock ett för dem gemensamt drag.
Källa: Project Runeberg ·