Sida 80
66
ÖLANDS RUNINSKRIFTER.
Fonetisk transkription: porguÖr (porgotr?) ræisti stæinpenna æftiR Ingiald, bróÖur sinn. Öfversättning: »Torgunn (eller Torgot?) reste denna sten efter Ingjald, sin broder.» Qvinnonamnet Torgunn har varit brukligt öfver hela Norden (Aarbøger for Nord. Oldk. og Hist. 1875, s. 200). Det skrifves i nom. þorkllþr L. 726, Dybeck fol. I, 103; þiirkun L. 816, þorkun L. 1105 (porgunn).
18. Säby, Segerstads socken. Pl. XI.
Literatur: L. 1311. — B. 1061.1 — Rhezelius, Monumenta Runica in Ulandia, konceptet nr 14, utskriften nr 33. — Frigelius, Handskrifna samlingar (se s. 8). — Ahlqvist, Olands Historia, II, 2, s. 91.
Af de två runstenar, som äro kända från Säby i Segerstads socken, är den ene ännu i behåll. Den står i byn på sjelfva landsvägen vid dennes östra kant. Inskriftsidan vetter åt vester mot de vägfarande. Det är en ståtlig bautasten, hvilken, ifall byggnader icke omgåfve den, skulle vara synlig vidt omkring i det flacka landskapet.
Stenen, som lutar något mot öster, har en höjd af icke mindre än fulla tre meter;2 bredden är nedtill 1.8 m, men aftager starkt uppåt. Stenens tjocklek är 22 cm. Sten-arten är grå kalksten.
Inskriftsidan är en brottyta, men den har troligen blifvit något tilljemnad före inskriftens inhuggning. Den saknar nämligen de uppstående, skarpa kanter, som bruka finnas på en kalkstens brottyta. Nedtill är ytan ganska slät, men upptill finnas ojemnheter. Betydlig skada hör stenen lidit öfverst till höger, derigenom att hörnet blifvit bortsprängdt samt i den- nya kanten flisor afflagats. Härigenom har ett helt ord af inskriften gått förloradt. Denna skada förefans redan år 1634, såsom man finner af teckningen hos Rhezelius. Smärre skador, som stenen lidit derigenom att flisor på några ställen utfallit ur ytan, äro yngre. De äro icke antydda hos Rhezelius eller i Bautil.3
Inskriftbandet har den form, som vi träffa på några andra öländska runstenar och som blifvit förut omtalad (ofvan s. 57). Runorna utgöras i allmänhet af breda, men jemförelsevis grunda streck. De äro oftast rundade och alltid glatta i bottnen. Jag har läst, följande på stenen (supplerade tecken sättas inom klämmer):
* i+Ki+rtfx x +hK * Wfa * +hP * [* mh/+* * rim * rim- c* ht+i+d »
5 • 10 15 20 25 30 35
ipm * rxnmix« ^+tm * *
40 45 50 55
1 Teckningen i Bautil är signerad med Hadorphs och Törnevalls initialer.
2 Det är den högsta af Ölands runstenar och öfverträffar i höjd till och med Köpings Tingsflisa (B. 1078, 2.8 m). Den senare imponerar likväl mera derigenom, att den står liögt på en ås, som höjer sig öfver de omgifvande fälten.
3 Några af dessa smärre skador funnos redan på Frigelii tid, som man finner af hans teckning från omkring 1750. Den skada, som träffat orneringen på stenens midt, finnes antydd redan i Bautil.
