Sida 72
16. Gräsgårds kyrkogård (Pl. X. Fig. 16)
16. GRÄSGÅRDS KYRKOGÅRD.
63
Af inskriften hade genom den äldsta stympningen mindre delar gått bort; på ett litet stycke hafva dessutom runorna varit utplånade eller otydliga. Vi läsa i Bautil:
---+np : nw : +hk : hi*hti+ : þi^bíþnþn : rwn: ht+ci] —
5 10 15 20 25 30 35
---: mwrrx : m : *m†bi: +n+t: *++h :
40 45 50 55
Transliteration:---auk : treke : auk : sihstin : |iir boþuþr : ristu : sta[i]---
5 10 15 20 25 30 35
uifastr: kuþ : hialbi : aunt: hans :
40 45 50 55
Rhezelii teckning visar, utom på ett ställe, blott obetydliga skiljaktigheter.1 — I början har Rhezelius lemningar (fotstyckena) af ett par stafvar nederst i slingans rundning. — Runan 23 har hos Rhezelius samma utseende som i Bautil; det är en samstafva-runa af \ och þ. Det är tydligt, att de korta strecken till venster blott varit tillfälliga fördjupningar i stenen, och kännestrecket till höger, som uppfattats som kännestrecket af þ, har varit öfre delen af*kännestrecket af runan ft; denna runa har stått här, ehuru möjligen af något oregelbunden form. Den följande runan var enligt Bautil Hj enligt Rhezelius J\ U; det senare kan hafva varit det rätta, då runan här föreställer ljudet è, men det är också möjligt, att pricken saknats, enär Rhezelius mycket ofta i sina teckningar har f\ der runan icke skall vara stungen. — Runorna 32—35 äro enligt Bautil † \ samt nedre hälften af en staf, som tydligen varit |. Rhezelius har här l«i|"f och ingen ofullständig staf; sammanhanget visar, att Bautil här har det rätta. — I det följande är det qvarvarande stycket af slingan nedanför låsbandet tomt i Bautil, medan Rhezelius här har en staf utan kännestreck (lemning af — I afseende på skiljetecknen visa Rhezelius och Bautil den skiljaktighet, att den förre på några ställen i slutet af inskriften har blott en punkt som skiljetecken, medan Bautil öfverallt har två punkter. Mellan 21 och 22 runan (mellan orden þÍR och boþuþr = bruþr) saknas skiljetecken i Bautil, under det Rhezelius här har en punkt.
Fonetisk transskription: — — auk Dramgi auk Sighstenn, per hrøbr rceistu stæi[n æftiii) Wifastr. Gub hialpi Qiid hans.
öfversättning: »Bröderna — — och Drenge och Sigsten reste stenen efter Wifast. Gud hjelpe hans ande.»
Det första bevarade namnet, som skrifves treke, har jag transskriberat Drængi och uppfattar detta som bildadt af Drængr, liksom Sioæini är bildadt af Swæinn. Eller man bör kanske snarare läsa triki; det första f kan vara felläsning eller felristning, liksom det senare säkerligen står för |. Triki kan tydas Tryggi, för Tryggwi. Förlusten af w förklaras genom inflytande från try ggr, äfven brukadt som namn (triik L. 210). Jemför beträffande skrifsättet med i formen lltrik, Otrygg (acc.), L. 613, 623.2
1 Äfven i afseende på slingornas och ornamentens utseende öfverensstämma i hufvudsaken teckningarna i Bautil och hos Rhezelius,
2 Namnet måste hafva varit otydligt på stenen, ty Frigelius har läst fclYt-KI. De andra runorna, som stått på det af Frigelius afbildade stycket, har han läst på samma sätt som Rhezelius och upphofsmannen till teckningen i Bautil.
Källa: Project Runeberg ·