Sida 118
10. kap. I hvilket man får veta hvarföre och på hvad sätt betjenten Frycollin blir tagen i släptåg.
Hvad Albatros beträffar, så höjde den sig till tvåtusen meter, till en sundare atmosfer, för att undslippa detta dam, som skulle kunnat tränga in i dess kugghjul och rubba mekanismen.
På så sätt passerades Persiens gräns och dess vidsträckta slätter, hvilka likväl förblefvo dolda. Albatros höll sig fortfarande uppe på en ganska ansenlig höjd, ehuru man icke behöfde frukta några klippor. Ty om också kartan utvisar några berg, så äro de dock endast af en mycket medelmåttig höjd. Men då man närmade sig hufvudstaden, gälde det att undvika Demavend, hvars snöbetäckta topp reser sig till en höjd af nära sextusen sexhundra meter, samt vidare bergskedjan Elbrouz, vid hvars fot Téhéran är beläget.
I daggryningen den 2 Juli passerades Demavend, som reste sig ur sandhvirfveln.
Albatros satte nu kurs för att passera öfver staden, hvilken låg insvept i ett moln af fint dam, som jagades upp af vinden.
Emellertid kunde man vid tiotiden se en skymt af de vidsträckta fästningsverk, som omgifva staden, och i dess midt schahens palats, dess murar täckta med fajanser och dess bassiner, hvilka se ut som om de vore urholkade ur ofantliga turkoser af lysande blå färg.
Men denna syn försvann snart åter. Snart derefter ändrade Albatros kurs och styrde nästan rakt mot norr. Några timmar senare sväfvade den öfver en liten stad, belägen vid Persiens gräns mot norr, vid stränderna af ett vidsträckt vatten, på hvilket man icke kunde se något slut, hvarken i öster eller i norr.
Denna stad var hamnen Ashourada, den längst mot söder belägna ryska stationen. Detta vidsträckta vatten var ett haf. Det var Kaspiska hafvet.
Nu besvärades man ej längre af några sandhvirflar. För sina fötter såg man en stad, belägen längs en
Källa: Project Runeberg ·