Sida 87
8. kap. I hvilket man får se, att Robur beslutar sig för att besvara en vigtig fråga, som ställes till honom.
lemningar af pachydermer, hafssköldpaddor, och till och med, som man påstår, fossila menniskor, bortsopade under forna tider af någon okänd öfversvämning.
Då det blef afton hade man bakom sig hela Platteflodens vattenmassor. Nu sträckte sig slätten ända till de yttersta gränserna af en horisont, som tog sig vidsträckt ut från den höjd Albatros nu innehade.
Under natten störde icke längre lokomotivens eller ångbåtspipornas gälla hvisslingar det stjernströdda firmamentets majestätiska lugn. Långdragna råmande läten stego emellanåt upp till luftskeppet, som nu hade närmat sig jorden. Dessa läten härrörde från hjordar af bisonoxar, hvilka ströfvade genom prärierna på spaning efter bäckar och betesmarker. Då dessa tego, frambragte gräset, som frasade under deras fötter, ett brusande ljud, som liknade dånet af en öfversvämning och var mycket olikt det oafbrutna susande, som frambragtes af propellrarna.
Dessutom hördes tid efter annan en vargs, räfs eller vildkatts tjut, eller skallet från en coyot, denna canis latrans, hvars namn fullt rättfärdigas genom dess gälla skall.
Äfven uppstego genomträngande dofter såsom af mynta, salvia och malört, blandade med den starka lukten af barrträden, som spred sig i den rena nattluften.
Och till sist, för att anteckna alla ljud, som stega upp från jorden, hördes ett hemskt skri, som denna gång icke kom från coyoterna; det var indianens stridsrop, som den vana jägarens öra icke gerna skulle kunna förvexla med något annat.
Följande dag, den 15:de Juni, vid femtiden på morgonen lemnade Phil Evans sin hytt. Kanske skulle han i dag träffa ingeniör Robur?
Som han i alla händelser var nyfiken att veta, hvarför Robur icke visat sig dagen förut, så vände han sig till underbefälhafvaren Tom Turner.
Källa: Project Runeberg ·