Sida 91
8. kap. I hvilket man får se, att Robur beslutar sig för att besvara en vigtig fråga, som ställes till honom.
bergkristaller, i hvilkas tusentals facetter solstrålarna återspeglades! Hur nyckfull hade icke naturen varit vid placerandet af öar, som här och der stucko upp på dess yta! Och hvilket moln af foglar, pelikaner, svanor, fiskmåsar, vildgäss, prutgäss och lommar uppehöll sig icke omkring denna sjö, som är en af de högst liggande på hela jordklotet! Vissa, mycket branta delar af stränderna äro beklädda med ett täcke af gröna träd, furu- och lärkträd, och vid foten af dessa branta sluttningar uppstiga oräkneliga hvita rökpelare. Det är ånga, som stiger upp ur denna jord, såsom ur en ofantlig kittel, i hvilken vattnet genom underjordiska eldar hålles i ett tillstånd af ständig kokning.
Här skulle, om någonsin, varit ett lämpligt tillfälle för kocken att förse sig med ett rikligt förråd af foreller, den enda fisk, som Yellowstonesjön eger i riklig mängd. Men Albatros höll sig fortfarande på en sådan höjd, att tillfälle ej erbjöd sig att företaga ett fiske, som med all säkerhet skulle blifvit ofantligt gifvande.
För öfrigt dröjde det endast tre qvarts timme, innan man hade sjön bakom sig, och en liten stund senare hade man passerat öfver denna region af geysrar, hvilka vida öfverträffa de praktfullaste på Island och New-Zeeland.
Lutade öfver räcket beskådade Onkel Prudent och Phil Evans dessa vattenpelare, hvilka sköto upp i höjden alldeles som ville de förse luftskeppet med ett nytt element att röra sig i. Der voro “Solfjädern“, hvars strålar forma sig till tunna, glänsande skifvor. “Det befästade slottet“, som tycktes försvara sig med vattenstrålar, “Grott-geyser“, så benämd för sin egendomligt formade, af många hål genomsatta krater och till sist “Jätten“, som utslungar en lodrät vattenpelare med en omkrets af fem meter till mera än femtio meters höjd.
Robur kände utan tvifvel redan till alla de underbara företeelserna i detta oförlikneliga, ja, i sitt slag
Källa: Project Runeberg ·