Tillbaka Read Runeberg

Till jordens medelpunkt

Originalsida 457
Originalsida 457
Originalsida 456
Originalsida 457
456–457

Sida 457

Trettonde kapitlet

MOT SODER

183

tillryggalagt sjutusen kilometer pa, nitton timmar — hvilket gor mer an fem kilometer i minuten. Denna hastighet var nastan dubbelt sa stor som den Albatros i vanliga fall kunde erhalla medelst sina framdrifvande propellrar.

Men till foljd af kompassnalens missvisning vid den magnetiska polen visste Robur icke langre hvar ban befann sig. Man maste vanta tills solen visade sig under forhallanden, hvilka voro lampliga for att anstalla observationer. Olyckligtvis var himlen i dag betackt med tunga moln, ocb solen syntes icke till.

Detta var en sa mycket kanbarare missrakning, som de bada framdrifvande propellrarna bade lidit atskillig skada under den snabba farten.

Robur, som var synnerligen forargad ofver detta missode, kunde endast bibringa sin apparat en jemforelsevis medelmattig bastighet. Da han passerade Paris' antipoder skedde detta med en hastigbet af endast tjugofem kilometer i timmen. Man maste for ofrigt akta sig for att forviirra skadorna. Om de bada framdrifvande propellrarna blefve urstandsatta att arbeta, skulle luftskeppets belagenbet, der det svafvade fram ofver Stilla hafvets vidstriickta vatten, blifva mycket farlig. Ingenioren funderade ocksa, pa, om han icke redan nu borde skrida till verket med reparationerna for att betrygga siterstoden af resan.

Dagen derpa, den 27:de Juli, vid sjutiden pa morgonen signalerades land i norr. Man forvissade sig snart om, att det var en o. Men hvilken af dessa tusentals oar, som ligga kringstrodda i Stilla hafvet? Robm- beslot sig for att i alia handelser stanna der, dock utan att stiga ned till jorden. Enligt hans asigt skulle skadorna kunna repareras pa, en dag och man vara redo att fortsatta farden redan samma afton.

Stormen hade nu alldeles lagt sig — en omstandighet, som var sardeles gynsam fOr de manOvrer, hvilkk

Källa: Internet Archive ·