Read Runeberg

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

Originalsida 1103
Originalsida 1103
Originalsida 1102
Originalsida 1103
1102–1103

Sida 1103

LVI. Juryn och prisutdelningen. Utställningens afslutande, af Ludv. Looström

Eders Komd. Höehet! Mina herrar!

o o

På detta samma rum, för några få månader sedan, uttalade jag min öfvertygelse, all de föremål, hvilka här rundtomkring tedde sig för våra blickar, borde, kunde och skulle lala för sig sjelfva. Och nu hafva de talat, och de ord, de haft att säga, ha varit gynnsamma och hedrande ej blott för det svenska folket och dess brödrafolk, utan ock för de öfriga folk, hvilka i utställningen hafva deltagit, ja, äfven för de främmande konstnärer från än mer allägsna länder, hvilka svarat på vår maning att här med oss stämma möte.

Och nu är den stund inne, då mig förunnas att utdela de främsta af de välförtjenta belöningar, dem juryn efter samvetsgrann pröfning beslutit. Det bör därvid ej lemnas osagdt, att den heder, dessa belöningar innebära, icke uteslutande tillkommer de arbetsgifvare, hvilka nu mottaga dem, utan äfven i ganska väsentlig grad dem, hvilka varit satta att närmast leda arbetet, samt arbetarne, hvilka utfört det.

Därför må hedersbevisningarna uppfattas såsom gemensamma för alla dessa; därigenom blifva de så mycket betydelsefullare, så mycket dyrbarare.

Sedan därpå »Hör oss Svea» sjungits, uppropades pristagarnes namn af centralkomiténs sekreterare d:r L. Looström, under det att generalkommissarien frih. Tamm lill H. Maj:t framräckte de i blåa fodral sammanrullade diplomen för guldmedalj, hvilka respektive pristagare fingo mottaga ur H. Maj:ts hand. Under prisutdelningen preludierades sakta från orgelläktaren, det hela gick mönstergilt, så att hela prisutdelningen var öfver strax efter klockan 12 middagen. Sedan H. Maj:t därefter till utställningens högre funktionärer och lill några af pristagarne utdelat ordensdekorationer, och kören sjungit Du gamla, du friska», lemnade H. Maj:t med sina gäster industrihallen efter ett af H. K. H. Kronprinsen höjdt och med fyrfaldiga hurrarop besvarad!: Lefve Konungen.

Nu, efter den högtidliga prisutdelningen, återstodo ej många dagar för utställningen, som städse haft all glädja sig åt en sällsam popularitet och hvars stängande därför sågs med ledsnad i vida kretsar. Ett så omfattande

Källa: Project Runeberg ·