Sida 7
I. Utställningens förhistoria, af Ludv. Looström
och detta sä mycket mera som han i allmänhet stode långt efter udåndingen i förmågan att hälla fram sina tillverkningar, att sprida kännedom om dem och därmed underlätta deras afsättning. Ensamt häri läge ett skäl att komma den svenska industrien till hjelp. En särskild betydelse skulle en allmän utställning få för den svenska konslslöjden, som ännu i mycket arbetade utan att liafva fullt klara för sig medlen och målet, hvilket till stor del berodde
i
riäraf, att tillfälle ej beredts densamma att i samlad bild uppvisa sina resultat. Särskildi vore dessa af vigt alt lära känna för bedömandet af den svenska slöjdundervisningens ståndpunkt, på hvars art och väsende den svenska konstslöjdens framtid i hufvudsak berodde. På detta undervisningsväsen, hvars egentliga betydelse kunde räknas först från tiden efter 1866 års skandinaviska utställning, nedlade såväl svenska staten som kommunerna årligen stora summor, som med hvarje år växte. Det vore därför af mycket intresse att erhålla en öfverbliek af arbetet på detta område. En sådan öfverblick vunnes bättre och kraftigare genom en allmän utställning än på teoretisk väg, och äfven ur den synpunkten ansågo komiterade anordnandet af en sådan vara ett önsk-ningsmål, såsom ett medel att kontrollera denna undervisnings innebörd.
Hvad valet af plats för utställningen angick, vore det, ansågo komiterade, i första rummet af vigt att tillse, att utställningen förlädes pä eller åtminstone i närheten af sådana trakter, dit erfarenheten visat, att den stora allmänheten företrädesvis slälde sina steg under den årstid, utställningen vore afsedd att ega rum. En sådan trakt hade redan i sin egenskap af att under
vanliga förhållanden vara en omtyckt uppehållsort för en stor stads befolkning
*
de största betingelser för att också vara en lämplig utställningsplats. Dels måste den ur lägels och omgifningarnas synpunkt ega något lockande, dels också ur kommunikationernas, sä att den vore eller kunde göras lätt tillgänglig för en större menniskomassa. I en stad sådan som Stockholm blefve det då icke svårt att afgöra, att en allmän utställning helst borde förläggas på eller i närheten af Kongl. Djurgården. Med förbigående af alla de olika förslag, som sett dagen rörande utställningens förläggande än på Södermalm och Kungsholmen, än på öfre Norrmalm samt vestra och norra Östermalm, inskränkte sig därför komitén till de förslag, som gingo i den nämnda rigtningen. Dessa kunna indelas i tvä hufvudgrupper: de, som hade Karlaplanen pä Östermalm till utgångspunkt eller eljes berörde densamma, och de, som afsågo att taga någon del af Kongl. Djurgården i anspråk för utställningen. Mot förslagen inom den förra gruppen talade bland annat dels den omständigheten, att den terräng, de afsågo, genom sina nivåförhållanden skulle blifva mycket kostsam alt göra användbar, dels att de saknade alla förutsättningar ur naturskönhetens synpunkt, hvarjemte upplåtelse af behöll ig mark a Ladugårdsgärdet sannolikt icke skulle
Källa: Project Runeberg ·