Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

styrka af i genomsnitt 12 man, utom tvenne tjenstemän, en för emottagande och inskrifning af konstverken samt en för arbetets ledning. På grund af de större sändningarnas ankomst under senare hälften af April ökades styrkan så småningom, tills den under sista dagarna af denna månad uppnådde sin högsta siffra, 50 man, men nedgick i första veckan af Maj till i medeltal 25 man pr dag. Efter utställningens öppnande och under hela den återstående tiden, tills packningsarbetena och retursändningarna började, användes i medeltal endast 8 man per dag, hvaraf dock en del tjenstgjorde som vaktmanskap. För att inom hallen underlätta transporten af de ofta mycket tunga och svårhand-terliga tårarna anlades ett fullständigt nät af Decauvillespår, som från en medelpunkt, där vändskifva var anbragt, förgrenade sig genom samtliga salarna. Tomlådorna, som efter uppackningen ofördröjligen bortskaffades från konsthallen, upplades i ett särskild! för dem anvisadt magasin, nämligen de s. k. karantänstaliarna. På grund af det goda utrymmet kunde lårarna genast ordnas, icke endast efter olika nationer utan äfven efter nummer, hvilket betydligt underlättade deras utlemnande, då packningen började. Detta skedde den 4 Oktober och fortsattes lill den 6 November. Arbetsstyrkan, som uppnådde sin högsta siffra, 40 man, i midten af Oktober, nedgick till c:a 15 man pr dag.

Att samtliga transporter betingade så stora kostnader förklaras till stor del af utställningens snart sagdt kringflutna läge med endast en infartsväg från landsidan. Härigenom måste särskilda anordningar vidtagas för kommunikationerna sjöledes, bland hvilka i synnerhet färjorna visade sig dyrbara. Hade dessa kunnat undvaras, skulle transportkontot betydligt hafva reducerats. Det visade sig nämligen, att det billigaste transportmedlet var hästvagn, och man torde kunna påstå, att det af utställningen beräknade medelpriset af 35 kr. för hvarje på så sätt lossad jernvägsvagn icke var för högt tilltaget, i betraktande särskildt af de uppdrifna prisen på både arbetskraft och dragare under tiden för utställningens öppnande.