Sida 375
XXVIII. Allmänna läroverken, af N. G. W. Lagerstedt
Af dessa äro pedagogierna i Södertelje, Köping och Nora tvaklassiga, peda-gogien i Simrishamn enklassig. Pedagogierna i Södertelje och Köping hafva klasserna 3, 4 och 5, pedagogien i Simrishamn klasserna 2 och 3 på kommunens bekostnad.
2. Styrelse.
Högsta ledningen al‘ de allmänna läroverken utöfvas af regeringen genom ecklesiastikdepartementet. Ärenden, som icke kunna slutligt afgöras af eforus eller andra, honom underordnade myndigheter, liksom klagomål öfver åtgärder af eforus och konsistorium, liänskjutas till ecklesiastikdepartementet och afgöras af regeringen. Lagstiftande makten i fråga om hela undervisningsväsendet tillhör ensamt konungen, d. v. s. regeringen. Nya anordningar, som kräfva särskilda kostnader, l. ex. ökande af lärares löner, kunna dock icke vidtagas utan riksdagens bifall.
En biskop är eforus öfver alla i hans stift inrättade allmänna läroverk. Hans pligt är att tillse, att de under hans nppsigt varande läroverken motsvara sitt ändamål och att deras lärare noga fullgöra sina åligganden. För hvart och ett af de läroverk, som icke äro belägna i stiftsstaden, förordnar eforus en inspektor — oftast kyrkoherden i läroverksstaden —, genom hvilken han utöfvar sin uppsigt öfver detta läroverk. Vissa befogenheter i fråga om de allmänna läroverken utöfvas äfven af domkapitlet eller konsistorium, d. v. s. stiftstyrelsen. De vigtigaste af dessa befogenheter äro bedömandet af under-visningsprof för läraresysslor samt tillsättande af ordinarie lärare. Domkapitlet består af biskopen, som är ordförande, af domprosten i stiftsstaden, om sådan befattning finnes, äfvensom i de llesta fall af fem eller sex lektorer vid det därstädes belägna läroverket. När biskopsembetet är ledigt eller biskopen hindrad, tjenstgör i hans ställe domkapitlet som eforus. De allmänna läroverken i Stockholm hafva en särskild direktion, som öfver dem utöfvar eforus’ och konsistorii myndighet. Ett hland dessa läroverk, Nya elementarskolan, som äfven i andra afseenden intager en undantagsställning, lyder under sin särskilda direktion.
Vid hvarje allmänt läroverk är anstäld en rektor, hvilken jemte lärarebefattning har närmaste styrelsen af hela läroverket. Rektorer förordnas af regeringen för en viss tid, vanligen 5 år.
Bland lärarne i hvarje klass utser rektor en klassföreståndare, som det åligger att biträda rektor med allt, som hörer till uppsigten öfver denna klass.
1 vissa fall måste rektor sammankalla läroverkskollegiet», som under hans ordförandeskap öfverlägger och beslutar. Ledamöter af kollegiet äro, utom rektor, alla ordinarie och vikarierande lärare i läsämnen, i vissa fall äfven öfningslärare och extra lärare. Till kollegiets handläggning höra i syn-
Källa: Project Runeberg ·