Sida 423
XXX. Sveriges tekniska skolor och deras utställning, af Victor Adler
ling limfärgskopior efter italienska dekorationsmålningar, modeller för läderplastik, träskulptur, konstsmide, textilkonst, emaljering, porslinsmålning m. m., alltsammans tillgängligt äfven för allmänheten.
8. Kgl. tekniska högskolan.
Kgl. tekniska högskolan i Stockholm leder sitt ursprung från en genom Kgl. brefvet af den 11 December 1798 i förening med Kgl. målare- och bildhuggareakademien inrättad »mekanisk skola», som bland annat fick under sin vård den af Kristofer Polhem redan 1(597 påbörjade och under 1700-talet organiserade mekaniska modellsamlingen, det s. k. »laboratorium mechanicum», eller som den senare benämndes »Kongl. modellkammaren», som hölls för allmänheten öppen vissa dagar, då föreståndaren, biträdd af fyra stipendiater, visade och förklarade de modeller, som åstundades. Konstakademiens sekreterare meddelade en tid undervisningen i teoretisk samt direktören i praktisk mekanik. Efter Kgl. landtbruksakademiens stiftande stäldes 1813 mekaniska skolan och modellkamrarna under denna akademis ledning.
Skolan förestods då af en lönlös direktör, en lärare i »teorien» (teoretisk mekanik), en för »praktiken» (praktisk mekanik) samt en för »maskinritning». Årliga utgiftsstaten uppgick endast till 475 rdr banko.
I början af 1820 insåg man allt mer och mer behofvet af en ordnad undervisning för näringarna. På grund af vid 1828 års riksdag väckta motioner gjorde rikets då församlade ständer hos Kgl. Maj:t framställning om inrättandet i hufvudstaden af ett tekniskt och mekaniskt centralinstitut för praktisk undervisning, i hvad som för manufakturer och en del handtverkerier erfordras». Kgl. Maj:t förordnade den 18 Maj 1825, att ett »Teknologiskt institut skall enligt de af vetenskapsakademien angifna grunder anläggas». De första stadgarna för teknologiska institutet utfärdades af Kgl. M:t den 8 Juni 1826, och faststäldes utgiftsstaten till 14,000 rdr banko. Enligt dessa stadgar skulle institutets ändamål vara »att samla och ineddela kunskaper och upplysningar, som äro nödvändiga för att med framgång idka slöjder, eller hvad man vanligen kallar handtverk och fabriker ». Undervisningen omfattade till en början elementär mekanik, fysik och kemi, maskinritning, verkstads- eller modellarbeten, fysik och kemisk teknologi samt »enskild industri», hvartill år 1830 kommo lefvande språk. Afgångsbelyg utfärdades, men äfven »gesällbref» för elever, »som vid institutet förvärfvat skicklighet i något yrke».
Källa: Project Runeberg ·