Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

Efter förnyade klagomål, att institutet ej gjorde den rätta nyttan, ådaga-lade en komitéundersökning 1844, att ett ej obetydligt antal lärjungar undervisades, men af dessa voro mänga minderåriga, t. o. m. 9 års gossar mot-togos samt äfven fruntimmer (år 1827 41 st.). »Gesäller blefvo af direktionen utnämnda i metallarbeten, maskinarbeten, färgningskonst, garfningskonst, snickeri, urmakeri, gjutning etc.» (äfven 4 kvinliga gesäller i färgeri), dock var dessa »gesällers» dugligbet enligt komiténs berättelse mycket dåligt vitsordad af de näringsidkare, som kommo att använda dem.

I sitt utlåtande den 14 Juni 1845 klandrades dessa och andra missförhållanden skarpt.

Enligt komiterade borde institutets uppgift vara att meddela »en allmän vetenskapligt teknisk bildning». Enligt de häraf föranledda förnyade stadgarna, af år 1846, blef teknologiska institutet »en undervisningsanstalt för sådana unge män, som egna sig åt något industrielt lefnadsyrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och i synnerhet kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper äro behöfliga». 1858 års förnyade stadgar medförde flere förbättringar och tillägg i dess organisation. 1866 flyttades Falu bergsskola till och sammanslogs med institutet, 1867 utfärdades åter nya stadgar, då institutets ändamål angafs vara »att åt unge män, som vilja egna sig åt något tekniskt lefnadsyrke, meddela en därför erforderlig vetenskaplig bildning». 1869 förlädes »civilingeniörsknrsen» från Mariebergs artilleriläroverk till institutet. 1876 ändrades institutets namn Ull Kgl. tekniska högskolan, hvars ändamål enligt 1877 års ännu gällande stadgar är »att åt unge män, som vilja egna sig åt något tekniskt yrke, meddela en därför erforderlig vetenskaplig bildning». Genom läroverkets föreståndare och lärare skola de yttranden och upplysningar afgifvas i tekniska ämnen, som Kgl. Maj:t finner behöfliga.

Läroämnen äro: ren matematik, geodesi och topografi, beskrifvande

geometri, elementarmekanik, högre teoretisk mekanik, beskrifvande maskinlära, konstruktion af enkla maskindelar, teoretisk maskinlära och maskinbyggnadskonst, bergsmekanik, läran om ångfartygs konstruktion, mekanisk teknologi, allmän fysik, tillämpad fysik, teoretisk och praktisk elektroteknik, allmän och analytisk kemi, kemisk teknologi’ kemiska laborationer, bergskemi, allmän metallurgi, speciel metallurgi — jernets och öfriga metallers —, metallurgiska laborationer, mineralogi och geologi, grufvetenskap, allmän byggnadslära, bygg-nadsestetik, husbyggnadskonst, arkitektur, byggnadskonstens historia, väg- och vattenbyggnadskonst, linearritning, frihandsteckning, ornamentik, modellering samt verkstadsarbete och mekaniska laborationer, hvarjemte såsom valfria ämnen äro införda nationalekonomi och näringslagstiftning, teknisk hygien samt elektrolylisk kemi.