Read Runeberg

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

Originalsida 661
Originalsida 661
Originalsida 660
Originalsida 661
660–661

Sida 661

XXXIX. Kakelugns-, fajans- och porslinstillverkningen, af Robert Almström

631

rade godset brännes vid samma temperatur som den fina fajansen. Dekora-tionssätten äro ock desamma som vid fabrikation af fin fajans. England är hufvudsätet för denna tillverkning.

Fältspaiporslinet är i sin enklaste form sammansatt af kaolin, fältspat och kvarts eller flinta med eller utan tillsats af kalk. Tillverkningssätten äro i allmänket lika med dem, som vid fajans och benäkta porslins framställande användas; dock fordras därvid ännu större noggrannhet och färdighet, då den minsta ojemnhet vid formningen lemnar spår på den färdiga varan. Det råa

godset brännes vid en temperatur af omkring 900°, glaseras med en glasyr bestående af silikater, af lerjord, kalk och alkalier och brännes sedan vid en temperatur, som allt efter massans och glasyrens sammansättning varierar från omkring 1,400 till 1,600°. Dekoreringen sker i hufvudsak på samma sätt som vid fajans och benäkta porslin. Den höga temperaturen vid glasbränningen inskränker dock dekorationen under glasyren till ett fåtal färgtoner.

Ar 1726 bildades i Stockholm ett bolag för att på Rörstrands egendom invid Stockholm anlägga en fabrik för tillverkning af s. k. delftiskt porslin, d. v. s. fajans med hvit ogenomskinlig glasyr, lill massa och glasyr i det närmaste lika med de ännu i dag tillverkade vanliga kakelugnarna. Tillverkningen

Källa: Project Runeberg ·