Sida 666
XXXIX. Kakelugns-, fajans- och porslinstillverkningen, af Robert Almström
skulle försöka åstadkomma något, som liknade densamma. Flerstädes blefvo ock i och för detta ändamål fabriker nyanlagda eller gamla fajansverkstäder förändrade. Bland dessa senare var Rörstrand. Vid öfvergången till det nya fabrikatet stälde man sig dock icke till fullo det engelska tillverkningssättet till förebild, utan hemtade denna från Tyskland, där sådana fabriker redan blifvit inrättade. Man lyckades äfven framställa en vara, som visserligen var af samma art som den engelska, men denna betydligt underlägsen i både utseende och hållbarhet. Påverkad såväl af engelska förebilder som af nyinträdda smakrigtningar, öfvergick man från de förut använda formerna och mönstren till dem, som vid denna tid voro moderna i Europa, såsom de i Ludvig XVI:s stil, antik och empire. Formerna på många af de i dessa stilar utförda pjeserna voro vackra, men dekorationen, som på den gamla fajansen var väl och vackert utförd, var nu vanligen tom och intetsägande, godsets färg stötande i svag grågul ton och varans utseende betydligt underlägset den gamla fajansen. Däremot kunde den framställas billigare och började efter hand få större afsättning. Den i nämnvärdt omfång förut bedrifna tillverkningen af konstslöjdföremål fortsattes visserligen, men i betydligt förminskad skala. Med undantag af en del väl utförda vaser, medaljonger m. m. af svart massa, kunde de konstslöjdföremål, som under denna tid åstadkommos, icke mäta sig med de äldre tillverkningarna.
o
Ar 1810 inköptes i England och uppsattes i fabriken en ångmaskin, antagligen den första landtmaskinen i Sverige. Under 1820-talet blefvo betydande förbättringar i tillverkningssätten vidtagna, nya verkstäder, kvarnar och ugnar uppförda och varan efter hand förbättrad. Man hade nämligen vid denna tid antagit en engelsk yrkesman till verkmästare och började att i stället för tyska leror använda engelska.*
Är 1827 anlades efter engelskt mönster Gustafsbergs fabrik på Vermdön.**
Vid båda fabrikerna voro ända intill 1850-talet hushållsartiklar af engelsk fajans så godt som uteslutande föremål för verksamheten. Några pjeser, som kunde hänföras till konstslöjd, åstadkommos visserligen, men de voro hvarken
* Redan år 1797 hade fabriken inköpts af öfverdirektör B. R. Geijer och öfvergick efter hans död 1815 till hans arfvingar. Den af dem antagna firman »B. R. Geijers arfvingar» bibehölls till 1868, äfven sedan de egentliga arfvingarne till en del 1832 och fullständigt 1847, då fabriken inköptes af justitierådet N. W. Stråle, utträdt ur rörelsen. Efter N. W. Stråles död öfvergick den efter hand genom köp till G. H. Stråle, N. C. Claéson och Rob. Almström, livilka är 1868 sålde den till Rörstrands aktiebolag.
** Af grosshandlaren J. H. Öhman och kommerserådet Wennberg, livilka dock efter kort tid öfverläto fabriken till ett bolag, som i sin ordning år 1838 försålde den till ett annat nybil-dadt bolag. — År 1850 inköpte handelshuset Godenius & C:o i Stockholm fabriken och närliggande egendomar Farsta, Gustafsberg m. fl. och bedref rörelsen under bibehållande af företrä-darncs firma »Gustafsbergs fabriks intressenter» till 1875, då affären och egendomarna såldes till den nuvarande egaren, »Aktiebolaget Gustafsbergs fabriks intressenter».
Källa: Project Runeberg ·