Sida 669
XXXIX. Kakelugns-, fajans- och porslinstillverkningen, af Robert Almström
från denna tid finnas ännu rätt många i behåll. De äro gjorda af samma material (upsalalera), som användes till fajansen, glaserade med mer eller mindre hvit emaljglasyr och vanligen dekorerade med blommor eller ornament i blå, grön, violett och orangefärg. Dekorationen är vanligen prydligt utförd i samma manér, som på fajansartiklarna, men i tekniskt hänseende stå kaklen efter dessa senare, i det formerna ej äro korrekta och glasyren ej så blank och jernn. De flesta af dem äro hållna i den stil, som man gifvit namnet den gustavianska. När man i slutet af 1700-talet vid Rörstrand öfvergick till fabrikationen af det s. k. flintporslinet, synes kakelugnstillverkningen hafva blifvit nedlagd.
De kakelugnar, som tidigast åstadkommos inom landet, voro vanligen tillverkade af vid tillverkningsorten förekommande leror. De af dem formade kaklen begötos stundom med ljusare leror och glaserades därefter. Stundom gaf man dem ett slags dekorering, genom att bestänka dem med olika färger, och ofta glaserades de med grön, brun eller svart glasyr. Senare i tiden synes man ha kommit till kännedom om den s. k. upsalalerans större lämplighet och började allt mer använda den. 1 sammanhang med dess användande torde äfven täckglasyr, d. v. s. hvit, ogenomskinlig bly-tennoxidglasyr, blifvit, om ej införd, dock mera använd.
1 tekniskt hänseende lemnar kakeltillverkningen under första hälften af detta århundrade mycket öfrigt att önska, i det kakel och ornament ej voro grada och korrekta, deras ytor ojemna och glasyren stötande i gråblått och af ringa glans. Under 1840-talet blefvo dock af en kakelfabrikant, A. J. Westman, betydliga förbättringar af fabrikatet genomförda. I stället för de äldre formningssätten införde han, efter förebild från porslinsfabrikerna, formning uti gipsfonnar. Han utarbetade och införde därjemte en glasyr, som i hvithet, glans och hållbarhet icke lemnade mycket öfrigt att önska. De från hans fabrik vid Skinnarviken utgångna ugnarna voro ock de bästa, som dittills tillverkats i landet. Den nya kakelugnstillverkningen blef efter Westmans död, i synnerhet genom införandet af nya och vackra modeller, ytterligare utvecklad af O. H. Åkerlind vid dennes fabrik på Kungsholmen i Stockholm, hvilken under några år intog första platsen bland de svenska kakelfabrikerna.
O
Ar 1857 började man efter (50 å 70 års mellantid att ä nyo tillverka kakelugnar vid Rörstrand. Såsom material till dessa användes en för ändamålet särskildt utarbetad hvit fajansmassa, glaserad med genomskinlig glasyr På utställningen i Stockholm 18(5(5 förevisade Rörstrand de första spislarna med färgdekoration. I början af 1870-talet infördes vid Rörstrand de så kallade majolikaspislarna, livilka, liksom de med emaljfärger dekorerade ugnarna och spislarna, fått stor användning och numera framställas vid de flesta större och medelstora kakelfabrikerna i landet.
Källa: Project Runeberg ·