Sida 688
XL. Textilindustrien, af Gustaf Sellergren
alt Sveriges fårafvel under senare tider betydligt minskats. Antalet får, som 1865 belöpte sig till öfver mill., hade 1895 nedgått till 1,300,000, således under 30 år en minskning med omkring 18 %. Beträffande perioden 1876—80 säges, alt fårskötseln i allmänhet förlorar i betydenhet; undantag gjorde dock Gotland samt flere af de norra länen (Vesternorrlands, Jämtlands och Norrbottens), där införseln af cheviotstammar ansågs båda godt för framtiden. Äfven på de större egendomarna i Södermanlands och Hallands län egnades stor uppmärksamhet åt fårafveln. Inom det förra voro de ädlare stammarna företrädesvis representerade af Negretti-, Southdown- och Leicesterraserna, inom det senare af de båda sistnämnda samt Oxfordshirefåret. I öfrigt heter det i de afgifna berättelserna, att hågen är i aftagande och att man numera på detta område endast afser fyllandet af husbehofvet.
Om perioden 1881 85 säges, att på Gotland fortfarande underhålles
ett stamschäferi af Cheviotras, hvilken har vunnit stort förtroende, samt att i öfrigt Oxfordshirerasen anses mest lämplig för fårafvelns förädling, i det att stammar af denna ras införskrifvits till ett och annat län. Under följande period 1886 — 90 minskades fårstocken ganska betydligt, hvartill orsaken var att söka dels i den större plats, landtmannen i sin hushållning inrymt åt mejeri-handteringen, dels i den foderbrist, som hemsökte vissa delar af riket och som alltid i första hand medför nedslagtning af fåren. De flesta fåren funnos i Jönköpings län (öfver 107,000 st.). Relativt vigtigast var dock fortfarande fårafveln på Gotland, hvarest den under för öfrigt gynsamma vilkor har ett stöd i det gamla stamschäferiet Roma kungsgård, numera det enda i riket, samt röner uppmuntran både af staten och hushållningssällskapen genom årliga prisutdelningar och spridning af goda afvelsdjur. Utom cheviotfåret, hvilket visat sig lika lämpligt till korsning på Gotland och i Blekinge som i Norrbotten, omnämnes Oxfordshiredown, livaraf Malmöhus län eger kraftiga stammar.
För all befrämja den inhemska fårafveln har regeringen på senare tider förordnat en fackman (Th. Hofman-Bang) såsom undervisare i ullkultur och schäferiskölsel. Denne har att gifva råd och upplysningar vid förefallande behof samt besöka de större schäferierna, särskiklt dem, vid hvilka förädlade raser hållas, samt årligen afgifva berättelse öfver sin verksamhet till Kongl. landtbruksstyrelsen. Ur dessa berättelser framgår, att 60 å 70 schäferier inom 10 å 1 !2 län årligen besökas, samt all årligen besigtigade får belöpa sig till
7- å 8,000 st., fördelade på nedanstående raser:
Leicester, Disbley, Cheviot .................... 6- å 700 st.
Mcrinos ........................................ 5- å 600 »
Div. metiser, blandade raser ................... 2- å 300
Shropshiredown, Southdown, Oxfordshiredown ... 6- å 7,000 »
Källa: Project Runeberg ·