Sida 131
Djefvulens grasserande i Clara skola år 1826
med i staben. Ja, Ek hade rätt, tusen gånger rätt, och derför gjorde han hvad han gjorde.»
»Hvaruti hade Ek rätt?» frågade jag, nyfiken att få höra något mer om jakobisternas f. d. general en chef.
»Jo,» upplyste Petterson, »han brukade alltid säga: »Aldrig skola vi bli uppburna der hemma, om vi också utfört en Napoleons dater, aldrig så länge vi heta Ek och Petterson. Men vore jag en grefve Hönshjerna och du en baron Viftpåsvans, så vore det helt annat.» Ek hade rätt, hvarför gjorde jag ej som hanl Men . . . men han hade ingen mor i lifvet, han,» tilläde den olycklige och brast i tårar.
Petterson dog kort tid derefter i denna moders armar, som han kommit hem för att stödja. Men Ek kom aldrig tillbaka till Sverige. Den bekante Bruce bej påstod sig likväl ha träffat honom i Konstantinopel och trodde sig äfven veta, att Ek under namn af Suleiman pascha stupat i en strid mot Montenegro. Så blef han kanske ändå general till slut.
Än biskop Bollsten då? Han hann icke ens till komminister.
Källa: Project Runeberg ·
