Sida 27
Djefvulens grasserande i Clara skola år 1826
»Här är inte fråga om att resonnera,» förklarade Trysén barskt; »han måste afstraffas i min närvaro, exemplariter afstraffas, exemplariter.»
»Ack, herr rektor,» yttrade Utter, »tala inte om afstraffning! Sådana olater ha vi redan fått bort här, och efter jag nu har äran första gången se herr rektorn, så . . .»
»Hä? För första gången, sade du!» yttrade hofpredikanten; »du har då inte varit i Clara skola i dag?»
»Aldrig med min fot, goda herr hofpredikant. *
»Baba! Har du inte varit der i dag?» frågade Trysén.
»Nej, inte med min lilltå en gång.»
»Du nekar då fräckt, din spetsbof!» väsnades Trysén, blodröd i ansigtet.
»Det har hin och icke jag varit der!» bedyrade Kalle Utter.
»Tyst, Kalle! Ut med dig, Kalle!» ropade Rhodin; »du vill då . . .»
Mer hörde ej Kalle Utter, ty han var redan ur rummet och satt helt beskedligt bland sina kamrater i skolsalen.
Efter någon stund utkom rektor Trysén med hatten på hufvudet och aflägsnade sig med bister min och långa steg, utan att med ett enda afskedsord bevärdiga sin vän Rhodin, som följt honom till dörren. Rektorn styrde sina steg direkt till poliskammaren, för hvilken han berättade allt. Under synbart bemödande att hålla sig allvarsam, förklarade polismästaren, att han redan hade mer än nog af hin ondes fullfjädrade anhang, utan att han behöfde jaga efter minderåringarne i skolorna; men han lofvade att vederbörligen brygga för den brottslige hos dennes fader, som han personligen kände.
Men hur den brygden skulle bli, det kan man lätt sluta deraf, att Kalle Utters fader, den store tunnbindaren vid Surbrunnsgatan, hvilken var en den gamla tidens borgare, hade för plägsed att vid hvarje jul skicka polismästaren en tunna och två baljor af den splitternyaste tillverkningen. Dessutom skickade hans hustru på samma gång två ofantliga rökta skinkor. Vidare gaf hon en hvar af polisbetjeningen i trakten fyra limpor och tre tjocka grenljus af renaste talg. Under sådana förhållanden var det icke gerna tänkbart, icke ens för en rector scholæ, att få rätt, vore det äfven mot sjelfvaste hin.
*
Källa: Project Runeberg ·
