Sida 86
Djefvulens grasserande i Clara skola år 1826
»Hvad gör en timmes skam mot en evinnerlig ära!» yttrade han efter examens slut, och detta yttrande har nästan blifvit lika verldskunnigt som det var smickrande för alla olyckliga kameralister. Efter examens slut lemnade Thure Bäck för alltid Upsala akademi, till stor lättnad för det täcka könet derstädes.
Efter sålunda slutad akademisk kurs ingick Thure i alla uti Stockholm befintliga räkenskapsverk såsom extra kammar- eller kontorsskrifvare. Men då han troligen förutsåg, att han omöjligen kunde avancera i dem alla, och icke kunde bestämma sig för det han företrädesvis borde välja, så tjenstgjorde han, opartiskt nog, i intetdera. Men då han ärft så stort kapital, att han på räntan deraf kunde lefva ganska godt, och för öfrigt icke var fallen för onödigare depenser, så kunde han lugnt se framtiden an. Följaktligen kunde han också obehindradt fortsätta i Stockholm det enda studium han med så mycken framgång börjat i Upsala, och hvarje förmiddag var man också viss om att finna honom på Norrbro, oupphörligen vändande sig om och tittande efter alla damer han mötte. Detta gjorde, att han snart i Stockholm hade samma namn om sig som vid akademien. Men i Stockholm är man ej så »pryd» som i Upsala. Damerna härstädes, så äldre som yngre, bli visst icke stötta deraf att en ung vacker karl vänder sig om och ser efter dem, i synnerhet när man promenerar på Norrbros jemna tuktade yta, der det är möjligt att gå med grace, hvilket deremot har sina svårigheter på Stockholms gator i allmänhet, hvilka mer synas beräknade för pjeksor med träbottnar än för fina fruntimmersskor. Men om också damerna icke ha något emot, att en sådan der kritiker följer dem hack i häl, så är det derför icke sagdt, att deras kavaljerer äro lika belåtna dermed, och det var just det vår extraman i verken en dag fick erfara.
En vacker vårdag fick han ögonen på ett sällskap, som, njutande af det vackra vädret, promenerade flere gånger fram och tillbaka på Norrbro. Sällskapet bestod af en äldre herre med en äldre fru under armen och en yngre herre, som ledde vid armen ett yngre fruntimmer. Så ofta vår extraman mötte detta par, stannade han efter gammal vana, vände sig om och tittade länge efter dem. Men då detta
* De flesta af Stockholms gator voro när detta skrefs ännu ej belagda med tuktad sten.
Källa: Project Runeberg ·
