Sida 260
Sista resursen
2g0
sista besuesen.
ätföljdes till Stora Badstugatan å norr, uppstego i ett hus uppför fyra trappor och befunno sig nu i det anspråkslösa rum, den sköna bebodde.
»Jag bor fem trappor upp, jag,» tänkte Quatternin, »jag är henne således i ett fall öfverlägsen ... Gud låte bara icke öfverlägsenheten sträcka sig till kapitalet också!»
Man samtalade och samtalade, tilldess man helt naturligt äfven kom till knuten om det der lilla kapitalet. Fruntimret steg upp och närmade sig en ofantligt stor kista, som beherskade kammarens ena hörn.
Napoleon kände sitt hjerta våldsamt klappa, ty hvartill begagnar man väl sådana der ofantliga kistor, om ej till förvarande af silfver och andra redbarheter?
Kistlocket höjer sig, och det stora rummet är ända till bräddarna fyldt med pappersluntor.
»Här, min herre,» sade damen högtidligt, »ligga tiotusen riksdaler, eller, kanske rättare sagdt, hvad som ligger här, har kostat mig tiotusen riksdaler!»
Vår hjelte sänker ned sina händer bland luntorna, och döm om hans öfverraskning, när han finner hela kistan full med lottsedlar, från hvilka kungl, nummerlotteriets bekanta stämpel gapar mot honom!
Han utöser en förfärlig ed, slår igen kistlocket, rusar utför de fyra trapporna, rusar uppför de fem och kastar sig på sin säng, i kläderna och med en feber dertill på halsen, samt insomnar.
Och ånyo vid hans säng stod lyckans gudinna.
»Din galning,» hviskade hon, »du har funnit lyckan, och ändå skjuter du henne ifrån dig med begge händer!»
»Har jag funnit lyckan?» skrek han; »jag har funnit en qvinna med skråpukansigte och en kista med lottsedlar! Ha, ha!»
»Välj mellan skråpukansigtet och kistan med lottsedlarna uti, å ena sidan, och tiggarstafven och anatomisalen å den andra!» inföll gudinnan och försvann.
Den olycklige kungl, sekreteraren borrade hufvudet djupt i kudden och pustade.
Men knappt hade morgondagens sol uppgått, förrän Quatternin störtade hals öfver hufvud till Badstugatan och befann sig framför skråpukansigtet, hvars egarinna höll på att bränna kaffe.
Källa: Project Runeberg ·