Sida 48
Slaget på Brunkebergs torg år 1821
48 StAGET PA BfiüNKEBÉKGSTOEG ÅR 1821.
»Klaristerl» sade han, i det han svängde en stor, färsk enpåk öfver sitt hufvud, »i dag skola vi plocka jakobis terna; låten derför se, att I ej bären er åt som käringar och lipen för den minsta rispa; ty den som är en kruka, kan gerna gå hem och »tala om för mamma, så gråter inte pappa.»
»Åh, tror du att vi äro några krukor eller sqvaller-byttor?» utropade kämpaskaran.
»Skola vi,» fortfor anföraren, »vi, som gå i en trivialskola, tåla att dessa kyrkråttor skälla på oss, dessa trashankar med timmermän och skoflickare till fäder och med mödrar, som sälja sirapskarameller i mångelskestånden och lutfisk på torgen! Hva?»
»Aldrig!» skreko kämparne, med välbehag betraktande sina rena skjortkragar och snygga kläder.
»I förgår,» återtog Pauli, »då jag gick till brunnen för att hemta vatten åt klassen, mötte jag minst tjugu jakobister, som på en gång flögo på mig .. . Tjugu mot enl»
»Kors, så fegt!» gnisslade de tappre.
»Men jag redde mig, ser ni; först döpte jag med vatt-kannan tornväktarns Kalle, så att han åtminstone en gång i sin lefnad blifvit sköljd, och sedan gjorde jag mina vanliga knep, ty ser ni, gossar, jag vill lära er ett godt knep. Måtten med venstra näfven åt motståndarnes näsor, och, medan de upplyfta händerna för att försvara dessa, gifven dem med den högra en törn under magen, så ska ni få se, att de tratta som sexstyfrar till marken.»
»De' va' bra! Tack ska du ha!» jublade de stridslystne, under det de sinsemellan öfvade sig i knepet.
»Så gjorde jag också,» fortfor hjelten på stenen; »men ' ensam mot så många, hade jag säkerligen dukat under, om inte sjöman H.... Ni känner ju honom? Han som skall hjelpa oss i dag... hade kommit mig till hjelp.»
»Han måtte vara f-n så stark, den der H.,» inföll primanen E., näst Pauli den äldste och starkaste af gossarna; »har du brottats någon gång med honom?»
»Om jag brottats med honom!» svarade Pauli; »jo, det kan du glädja dig åt.»
»Det vore roligt att försöka,» sade E., spottande i händerna.
»Du?» genmälde Pauli försmädligt; »du får äta upp några brödkakor innan dess.»
»Nå, hvilken gick åt af er då?» frågade E. förargad.
Källa: Project Runeberg ·