Sida 75
Flickan på Carl den trettondes torg
flickan på carl den trettondes torö. 75
— en befordran, som han med rätta påräknat, gick ur hans händer, till följd af förmäns väld och intriger. Hans redan förut klena ekonomiska omständigheter förvärrades, hvartill kom att vår stackars musikus lades på sjuksängen, hvarifrån han först efter en längre tids förlopp uppsteg, men under hvilken tid han förlorat de flesta af de elever han mottagit till undervisning. Han infann sig ej mer på embetsrummen och lät sig uteslutas ur verken. Afstå ifrån att hämnas på personer, som gjort honom ondt, kunde han; men se dem och ännu böja sig, för deras bud och nycker, kunde han icke. Derför kom vår hjelte lika raskt ur embetsmannatakten som ur den musikaliska. De penning-försträckningar, han under loppet af första året efter Sophies afresa för hennes undervisning och underhåll till Göteborg afskickat, voro i förhållande till hans inkomster särdeles kännbara. Sålunda ökades småningom hans skuld och lade äfven en betydlig sten på den redan tunga bördan.
Vår hjelte hade synnerlig förkärlek för ensligheten, och man såg honom derför alltid ensam vandra kring gatorna med sitt bleka, men icke desto mindre lika frimodiga och stolta ansigte. Företrädesvis besökte han Carl den trettondes torg, der han mången dag ända från morgonen till qvällen brukade promenera fram och tillbaka, utan att tala vid eller tilltalas af någon. En gång hände likväl, att man såg honom mötas af tvänne snyggt klädda herrar, hvilka helsade gladt på honom, i det de framtogo ett papper, som de visade honom. Ett kort samtal följde derpå, hvarefter man såg vår hjelte i sällskap med desse herrar lemna Carl den trettondes torg och begifva sig af till Gustaf Adolfs.
Månne det var fråga om en liten muntration på operakällaren? Nej, det bar af åt Norrbro. Månne väl ett litet glas hos De la Croix eller hos Behrens i Strömparterren? Nej, Norrbro passeras. Kanhända hos Winters* för att läsa landsortstidningarna? Ingalunda, man svänger af åt Munkbron. Ah, förmodligen för att äta bär och äpplen? Nej, så tyckes det ej heller, ty sällskapet sätter sig i en roddarbåt, och snart synas de tre herrarna på Hornsgatan. En viss ömhet tyckes råda hos de tvänne främmande, i ty att de gå en på hvardera sidan om vår hjelte, hållande sig
* Vid Riddarhustorget, der Bälirs restaurant nu är, den tiden Stockholms förnämsta kafé.
Källa: Project Runeberg ·