Sida 277
II. Folkfester
gaste Vettenskaper, till Svenska barns tjenst utgifne.» Påverkad af tic franska encyclopedisternas sträfvan att sprida allmänbildning och särskildt uppmanad af den mångkunnige bibliotekarien Gjörwell, sammanfattade expeditionssekreteraren Gustaf Regnér denna bok, hvilken sedan begagnades i skolorna ifrån 1780 ända in på vår barndom. På omkring 200 sidor afhandlas här på ett lättfattligt sätt alla vetenskaper, ordnade under 9 kapitel: historien, geografien, svenska och norska historien, svenska och norska geografien med statskunskaper, lärdomshistorien, verldsbeskrifningen, innefattande naturhistorien, naturläran, astronomien; de moraliska vetenskaperna: naturliga theologien, natur-rätten, statsrätten, sedeläran; mytholo-gien och sist gamla geografien.
Boken var i sitt slag förträfflig och hade 1820 utgifvit sin sjunde upplaga.
* #
*
Egentliga rolighetsböcker för ungdomen torde icke hafva förekommit 1 Sverige förr än i 1700-talets början, men dä fick man en, hvilken sedan höll sig i hundra år, ja längre, ty våra föräldrar läste den ännu, om med nöje må vara osagdt. Och boken hette i 1721 års öfversättning: »Telemacks Ulysses Sons Händelser under resan at ttpsöka Dess Fader, Bcskrefnc til undervisning för Hertigen af Bourgogne utaf dess Præceptor i Frankrijke Den Widt-Berömde Krkie-Biskopcn Hertigen af Cambray Herr Francc de Salignac», oftare och kortare Fénélons Avcntures de Tclémaque. Att denna bok, hvilken innehåller dels läror rörande furstars uppfostran, dels anspelningar, numera delvis obegripliga, pä samtida politiska förhållanden, kunnat hålla sin roll som förnöjelsebok uppe, visar att den var väl och med konst författad. Att den svenska ungdomen kunde läsa tio delar om tillsammans 437 qvartsidor om något så ointressant som Ulysses son, visar att tidehvarfvet icke hade några djupare behof eller också att det hade så tråkigt, att det ville höra äfventvr, huru gamla som helst. Att de hade tålamod med de långa, klassiskt formade satserna, förvånar tvifvelsutan värt snabbgående tidehvarf. Man höre till exempel den berömda början till första delen:
s Ulysses afresa förorsakade Calypso så stor bedröfvelse, at hon hwarken kunde eller ville taga sig någon tröst; och uti sådant dess ängsliga tilstånd hölt hon sig så mycket mer vara olyckeiig, som hon wiste, at den förmån hon egde til at räknas ibland de odödelige, tilstadde henne ingen förhoppning, at som en Menniska vid lifwets slut, kunna få slippa sin sorg. Hon lät intet mer höra någon ljuflig
Källa: Project Runeberg ·
