Sida 185
BppU Kvinnan wmm â uw, r- «*'*5 .3 »-TT.- ....- 'V V\: DTO5 cxl ĂĂS ;-v-> N:r 23 (181) Fredagen den 5 juni 1891. Stockholm, Gernandts Boktr.-Aktleb. 4:de Ă„rg. Preimmcrationspris pr Ă„r: Idun medModetidningochko- lorerade planscher ............. kr. 8: â Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam................................ » 4: â ByrĂ„ : Hamngatan 16, 2l/>2tr. (midt för KungstrĂ€dgĂ„rden.) Prenumer. sker i landsorten Ă„ post- anstalt, i Stockholm hos redaktion. Redaktör oeh utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ă„ byrĂ„n kl. 10â11. Allm. Telef. 61 47. Utg-ifning-stid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre. (vid kompletteringar). Annonspris: 35 öre pr nonpareil!erad. För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annonser 70 öre pr nonp.-rad. |p östra Emterviks soc- ^ ken i Vermland lig- ger egemdomea MĂ„r- backa. Det Ă€r mĂ€nga, mĂąnga Ăąr sedan jag var dĂ€r, men jag minnes Ă€n- dĂ„ sĂ„ vĂ€l, hur hemtref- lig den rödmĂ„lade bygg- ningen sĂ„g ut, hur godt det smakade att Ă€ta ute pĂ„ den rymliga, af prĂ€k- tiga slingervĂ€xter öfver- vuxna verandan, och hur inbjudande det var att pĂ„ morgonen hĂ„lla till pĂ„ den stora grĂ€splanen framför huset och lĂ€ngre fram pĂ„ dagen krypa undan i de skuggiga gĂ„n- garna borta i trĂ€dgĂ„rden, dĂ„ middagshettan börja- de kĂ€nnas alltför tryc- kande. PĂ„ MĂ„rbacka Ă€r Sel- ma Lagerlöf född. Upp- vĂ€xt dĂ€rstĂ€des i ett stilla och lyckligt hem, erhöll hon sin första undervis- ning af guvernanter. Om vi undantaga ett par vintrar, som hon till- bragte borta hos slĂ€ktin- gar, vistades hon stĂ€n- digt i hemmet, Ă€nda tills hon vid tjugutre Ă„rs Ă„l- der i Stockholm genom- gick en förberedande kurs till Högre lĂ€rarinnesemi- nariet, vid hvilket hon Ă„r 1882 vann intrĂ€de. Tre Ă„r senare fick hon plats vid Elementarskolan för flickor i Landskrona och har dĂ€r utvecklats till en driftig och skicklig lĂ€rarinna. Hon Ă€r nu trettiotvĂ„ Ă„r gammal. SjĂ€lf anser hon sin far, löjtnant Erik Gustaf Lagerlöf, vara den, som kommit henne att utbil- da sig till författarinna. Han egnade en fanatisk dyrkan Ă„t vĂ„ra store skalder, och Runeberg och TegnĂ©r lĂ€stes ofta högt i familjekretsen. Denna faderns dyrkan gjorde ett djupt intryck pĂ„ dottern Selma, och hon beslöt sig redan vid Ă„tta Ă„r3 Ă„lder för att bli författare. Men som hon ej ansĂ„g sig höra till de lyckliga, som fĂ„tt pĂ„ sin lott gĂ„fvan att kunna skrifva vers, bestĂ€mde hon sig i all ödmjukhet för att »bara skrifva ro- maner», Selma Lagerlöf har en lĂ„ng utvecklingshisto- ria, och hon har en gĂ„ng helt skĂ€mtsamt yttrat, att hennes diktning ge- nomgĂ„tt samma skeden, som vĂ„r literatur. LĂ„t- om oss dĂ„ försöka följa henne. DĂ„ den nu sĂ„ omta- lade författarinnan var femton Ă„r, upptĂ€ckte hon plötsligt, att hon kunde rimma. Jubel! Hon kun- de ej sofva pĂ„ en hel natt af idel glĂ€dje. Hon
