Sida 377
;; ' " iHaEB HH â M \ m 'HH r^7 wMm .VjÂŁ- iaÂźĆ - - ........- ..................................................................................................................................................................................................... ............................ ......................................... . Stockholm, Qemandls Boktr.-Akt.ieb. N:r 47 (205) Fredagen den 20 november 1891. 4:de Ă„rg. Prenumerationspris pr kvartal: Idun medModetidningochko- ByrĂ„ : Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr. (Aftonbladets nya hus.) Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ăą byrĂ„n kl. 12â1. Allm. Telef. 61 47. Utgrifningrstid: hvarje helgfri fredag. Ănnonspris: 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annonser 70 öre pr Donp.-rad. Idun m. Modet, utan kol. pl. » 1: 85 Idun ensam................................ » 1: 20 Prenumer. sker i landsorten Ă„ post- anstalt, i Stockholm hos redaktion. Lösnummerpris: 15 öre. (vid kompletteringar). Anna Sandström. (Uffe.) c&to» i undervisning hette fröken Anna Sand- ströms första mera bety- dande inlĂ€gg i skolfrĂ„gor. HĂ€r besannades det, att de minsta böckerna ofta göra största verkan. Denna lilla broschyr pĂ„ jĂ€mnt hundra sidor var ett uppslag, som samlade de frisinnade krafterna inom vĂ„r undervisnings- vĂ€rld, den var hvad man kallar den tĂ€ndande gni- stan, den bief en be- kĂ€nnelseskrift, en kodex för dem, som hittills fam- lat i mörkret, emedan den klart framlade pro- grammet för en naturli- gare undervisning, klart uppvisade bristerna i den gĂ€ngse metoden och gjorde allt detta pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt, att man mĂ€rkte, att personlig erfarenhet och en lefvande kĂ€rlek till barnet stod bakom de vĂ€ltaliga orden. Hvad som framför allt fĂ€ngs- lade och förvĂ„nade var, att den kritiska skĂ€rpan hĂ€r icke upptrĂ€dde med nĂ„gon stötande öfverlĂ€g- senhet, att denne förfat- tare, Uffe, som ingen visste, hvem han var, sĂ„ vĂ€l förstod att visa prof pĂ„ denna takt, som knappast Ă€r en nordisk egenskap. Det var ju visserligen ett system, som framstĂ€lldes, det var i. . mĂ„nga positiva yrkanden som gjordes; hĂ€r funnos ocksĂ„ i motsats mot den surmulna tron, som Ă€r sĂ„ vanlig hos oss, en glad tro och en fast öf- vertygelse, men det var icke en tro, som klĂ€dde sig i formelns tvĂ„ngs- tröja, icke en öfvertygelse, som vistades inom defi- nitionens trĂ„nga fĂ€ngel- semurar och lade en mĂ„ngfald af föreskrifter till grund för sina pĂ„stĂ„- enden, utan författarin- nan beskref och skil- drade, gaf en bild afhvad hon Ă„syftade, en bild som pĂ„ ett underhĂ„llande sĂ€tt och utan anstrĂ€ng- ning fĂ€ste sig i Ă„höra- rens minne och i hans fantasi. Huru ofta mĂ€r- ker man ej hos oss i den literatur, som Ă€r afsedd att ge anvisningar och rĂ„d, dels frĂ„nvaron af all fantasi, all stil, dels ocksĂ„ en fruktansvĂ€rd ensidighet i de regler, som gifvas : det blir ett visst »enda rĂ€tta», ett mönster som framhĂ„lles; det som man pĂ„ andra omrĂ„den kallar comme il faut, upptrĂ€der ocksĂ„ hĂ€r, och följden blir hĂ€m- mad frihet för dem, som skola följa dessa teorier. Jag skulle ej uppe- hĂ„llit mig vid detta, om hĂ€r blott förelegat en stilistisk egendomlighet
