Sida 37

-s X ÉSHI Kvinnan Stockholm, Qemandt»Boktr.-Aktieb. (- m N:r 5 (163) Fredagen den 30 januari 1891. 4:de Ă„rg. Prenumerationspris pr ar: Idun medModetidningockko- ByrĂ„: Hamngatan 16, Z1/2 tr. (midt för KungstrĂ€dgĂ„rden.) Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Utgifningstid: hvarje helgfri fredag. Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» och »Lediga platser» Idun m. Modet, utan kol. pl. Idun ensam................................ » 6: 50 » 4: — -Prenumer. sker i landsorten Ă„ post- anstalt; i Stockholm hos redaktion. TrĂ€ffas Ă„ byrĂ„n kl. 10—11. Allm. Telef. 61 47. Lösnummerpris: 15 öre. (vid kompletteringar). 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annonser 70 öre pr nonp.-rad. J cke kampen för till- varon, utan kampen för det rĂ€tta Ă€r mĂ€n- niskolifvets mĂ„l. VĂ„rt Ă„rhundrades humanitets- strĂ€fvanden Ă€ro dĂ€rför dess Ă€ra. Ett framstĂ„- ende rum bland dessa strĂ€fvanden i vĂ„ra dagar intager utan all gensĂ€gelse striden för djurvĂ€rldens rĂ€tt. För denna kamp kunde icke och har ej heller kvinnanblifvit frĂ€m- mande. Och mĂ„hĂ€nda har det mesta af hvad som utrĂ€ttats för att lin- dra vĂ€rnlösa varelsers tunga och oförskyllda li- danden just utförts af kvinnor eller pĂ„ deras tillskyndan. Vi ha i dag velat pryda Idun med bilden af nĂ„gon, som pĂ„ detta omrĂ„de arbetat i den barmhertiga kĂ€rlekens tjĂ€nst. LĂ€mpligare bild torde dĂ„ svĂ„rligen gifvas Ă€n fröken JohannaHĂ€ggs, hvars namn sĂ„som djur- vĂ€n trĂ€ngt Ă€fven lĂ„ngt utöfver nordens grĂ€nser. Det var 1868. Fröken HĂ€gg, som tillbragt en stor del af sitt lif pĂ„ resor, befann sig i Spa- nien. I detta soliga land, under denna klarblĂ„ him- mel behandlas, som be- kant, djuren kanske sĂ€mre Ă€n i nĂ„got annat katolskt Johanna HĂ€gg. land, hvilka samtliga just ej Ă€ro kĂ€nda för nĂ„gon mildhet gent emot djur- vĂ€rlden. HĂ€r fick hon en dun- kel aning om, huru djupt mĂ€nniskan kunde sĂ€nka sig i rĂ„het och förnedra sig med grymhet. Kre- aturens suckan vĂ€ckte i hennes sjĂ€l till lif den varmaste medkĂ€nsla. Min- nena frĂ„n södern följde henne under lĂ„ng tid, och dĂ€rför, nĂ€r fadern 1878 afled, beslöt hon att med tillhjĂ€lp af sitt fĂ€dernearf taga en verk- sam och liflig del i djur- skyddsarbetet. Ännu all- tid fingo dock mĂ€nniskor- na, dĂ„ hon utdelade sina rika hĂ„fvor, brorslotten. Stockholms arbetare- förening fick exempelvis 7,000 kronor, af hvilka rĂ€ntan skulle anvĂ€ndas till föredrags hĂ„llande. Goodtemplarne och andra blefvo ej heller lottlösa. SĂ„ kom riksdagen 1884. För andra gĂ€ngen disku- terade landets represen- tanter frĂ„gan om Vivi- sektionen, d. v. s. mĂ€n- niskans rĂ€tt att anstĂ€lla pinliga försök pĂ„ lefvan- de djur. Vetenskapen segrade tyvĂ€rr öfver barm- hertigheten. Fröken HĂ€gg sĂ„som tusentals andra greps af det elĂ€nde, som

Skannad sida 37