Sida 257
ililllll iliillll g-- â4 - C - w . - :: ;\3v Kvinnan «H.... wmm fĂIfĂ€ PU Stockholm, Oemandts Boktr.-AkĂŒĂ©b. N:r 32 (190) Fredagen den 7 augusti 1891. 4:de Ă„rg. Prenumerationspris pr Ă€r: Idun medModetidningoehko- lorerade planscher .............. kr. 8: â Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 ByrĂ„ : Hamng-atan 16, 2»/a tr. (midt för KungstrĂ€dgĂ„rden.) Prenumer. sker i landsorten Ă„ post- anstalt, i Stockholm hos redaktion. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ă„ hyrĂ„n kl. 10â11. Allm. Telef. 61 47. Utgifningstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre. (vid kompletteringar). Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annonser 70 öre pr nonp.-rad. ill en början skall jag berĂ€tta, hvad Agnes KjellbergberĂ€ttatmig om sig sjĂ€lf. Hon Ă€r född i Sköfde den 29 november 1869 af hederliga förĂ€ldrar â för att begagna ett nĂ„got för- slitet uttryck â och röjde redan tidigt pĂ„ 1870-talet sina inneboende anlag ge- nom att rita katekesen full af nĂ€sor och ögon â â ett fenomen, som först efterĂ„t kommit att fram- stĂ„ i sin rĂ€tta betydelse. Hennes mamma trodde alltid, att det skulle blif- va nĂ„got mĂ€rkvĂ€rdigt af flickan, dĂ€rför att hon var sĂ„ ovanligt lat i lĂ€snin- gen, â men hvad, det visste hvarken hon eller nĂ„gon annan. TvĂ„ musikaliska syst- rar ville ha henne antin- gen till sĂ„ngerska eller till violoncellist â de tyckte visst, atthon kunde duga till att spela fyll- nadsnumren pĂ„ deras kon- serter â, men sjĂ€lf loc- kades hon ej mycket af denna framtidsutsikt. DĂ„ hade hon mera lust för att bli författarinna â »blĂ„strumpa» kallar hon det sjĂ€lf numera â men besparade vid nĂ€rmare besinning sin moder den sorgen att i en framtid se sin dotter insatt pĂ„ LĂ„ngholmen eller utvisad Agnes Kjellberg. feg? â fm :v ur landet, hvaraf man kan finna, att hennes ten- denser ej gingo Ă„t det samhĂ€llsbevarande hĂ„llet. En dag hade hon ritat »en gammal kĂ€ring med takdropp i nĂ€san», ett konstverk, som gjorde ett djupt intryck pĂ„ hela fa- miljen, hvilken sĂ„lunda visade sig klarsyntare in- för ett realistiskt Ă€mnes- val Ă€n mĂ„ngen utbildad smakdomare skulle varit. Det bestĂ€mdes, att flic- kan skulle skickas till Tekniska skolan och ut- bildas till ritlĂ€rarinna. Hit kom hon ocksĂ„, och hennes första triumf â uppflyttningen i en högre klass â firades i hem- met med 5 öre och ett glas öl. Sedan .fick hon 5 kr. om Ă„ret af skolan, dĂ€rför att hon var en snĂ€ll flicka. Efter genomgĂ„n- gen lĂ€gre kurs gick hon ytterligare tre Ă„r i Tek- niska skolan, var fortfa- rande en snĂ€ll flicka och fick belöningar och med dem en grĂ€nslös Ă€relyst- nad. Hon profvade för in- trĂ€de i Fria konsternas akademi i afsikt att blifva mĂ„larinna och kom in, men kom snart pĂ„ andra tankar och blef i stĂ€llet »skulptös», som det heter pĂ„ det akademiska sprĂ„- ket. Hon var fortfarande en snĂ€ll flicka â för-