Idun: 1891

— mmm, ' ^ I ■ Kvinnan f.'?. -1 mm ' ' • —~ N:r 39 (197) Stockholm, Gernandte Boktr.-Aktieb. Fredagen den 25 september 1891. Prenumerationspris pr år: Idun medModetidningochko- lorerade planscher .............. kr. 8: — Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam................................ » 4: — Byrå : Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr. (Aftonbladets nya hus:) Prenumer. sker i landsorten å post- anstalt, i Stockholm hos redaktion. Redaktör och utgifvare: FRITHÏ0F HELLBERG. Träffas å byrån kl. 10—11. Allm. Telef. 61 47. Ut ffifningstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre. (vid kompletteringar). 4:de årg. Aii iionsjiriM : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre för hvarje päbörjadt tiotal stalv. Utländska annonser 70 öre pr nonp.-rad. Solet var en snötungja- Jé/ nuarikvällårl885. Vid teatertid råd- de en ifrig trängsel på den upplysta trottoaren utanför Dramatiska tea- terns portar. Strömmen växte med hvarje minut, som tillryggalades af den svarta visaren på »Ja- kobs» lysande fullmåns- ur; det ena ekipaget ef- ter det andra i oafbru- ten kö aflemnade sin ele- ganta last af damer i teaterkappor och herrar, under hvilkas paletots man skymtade frackslag och glänsandehvitaskjort- bröst. I vestibulens hörn samlade sig grupper af lifligt debatterande, me- dan framför den obevek- ligt slutna biljettluckan larmade en hop senkom- mande, som förargade fingo vända åter med oförrättadt ärende. Ut- såldt hus — icke en lapp att få! Det var något mer än vanlig premiérestämning som låg i luften, det för- nams granneligen. Icke ens det celebra författa- renamnet på affischen var ensamt nog att förklara denna nervösa spänning. »Hela Stockholm» hade i kväll mött för att få lösningen på en fråga, som sedan månader sys- selsatt det allmänna in- Lotten S e e I i g. WÊÈÊËh »I m ■ _ tresset, utgjort samtals- ämnet, när helst man möttes, på gatan, på kaféerna, på de stora nyårsbalerna ... Det var »Vildändens» första kväll. Det var ett stort och betydelse- fullt slag han gick att våga, teaterns unge regis- sör, August Lindberg; trotsande de gamla redan ryktbara skådespelarkraf- ter, som slitits om huf- vudrollerna i den store diktarens nya drama, trotsande pressen, som snart sagdt enhälligt tagit deras parti, trotsande den allmänna opinionen, som envist höll vid de en- gång erkända afgudarne och redan på förhand reste sig mot detta »ny- hetsmakeri» och denna »vanvettiga experiment- lusta», hade han delat ut rollerna efter sitt eget hufvud. Det var sär- skildt en, man hade för- nummit skulle spelas af ett barn, en okänd liten elev på 17 vårar, direkt tagen ur skolan och nu sänd fram i ett af de allra viktigaste, ja rent af det mest maktpålig- gande af styckets par- tier, Hedvig Ekdals. Lotten Seelig, förtäljde man, var namnet på det stackars offret för detta förbluffande experiment.