Sida 297
Stockholm, Gernandte Boktr.-Aktleb. .,âą"7 ^ ^ - â -=â -, - . â - â â â '# Ă„m Kvinnan «a mmĂź â â â â *&* iP : te mm: N:r 37 (195) Fredagen den 11 september 1891. 4:de Ă„rg. Prenumerationspris pr Ă„r: Idun med Modetidningochko- lorerade planscher ............. kr. 8: â Idun m. Modet, utan kol. pl. » 6: 50 Idun ensam.............................. » 4: â Drottning Margherita af Italien. ByrĂ„ : Hamngatan 16, 2V2tr. (midt för KungstrĂ€dgĂ„rden.) Prenumer. sker i landsorten Ă„ post- anstalt, i Stockholm hos redaktion. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ă„ byrĂ„n kl. 10â11. Allm. Telef. 61 47. Utgrifning-stid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerpris: 15 öre. (vid kompletteringar). Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» och »Lediga platser» 25 öre för hvarje pĂ„börjad! tiotal stafv. UtlĂ€ndskaannonser70 öre pr nonp.-rad. S amtidens historia har jĂ€mte ej fĂ„ mörka punkter lyckligtvis att uppvisa ett och annat stordĂ„d af det slag, som mĂ„ste ver- ka vĂ€lsignelsebringande för mĂ„nga slĂ€kten. Dit kunna vi i frĂ€msta rum- met rĂ€kna de tyska och italienska smĂ„vĂ€ldenas konsolidering till enhet- liga stater, hvarigenom tvĂ€nne stora kulturfolk först kunna kĂ€nna sig, i ordets fulla bemĂ€rkelse, som hemma hos sig och just dĂ€rigenom Ă€fven i stĂ„nd att med mĂ„ngdubb-. lad kraft lemna sin in- sats i det stora civilisa- tionsarbetet. I synner- het gĂ€ller detta om Ita- liens omgestaltning till ett enda konungarike â frukten af sexhundraĂ„ri- ga ihĂ€rdiga strĂ€fvanden â som ju kunnat Ă„vĂ€ga- bringas utan vĂ„dligare slitningar och utan att kvarlemna ömtĂ„liga tvi- steĂ€mnen, farliga ej blott för freden,utan för sjĂ€lfva civilisationen i Europa. En viktig roll i be- fĂ€standet af det italien- ska enhetsverket har dess konungahus spelat. Vit- torio Emmanuele var po- pulĂ€r redan som konung af Sardinien, innan han kunde helsas som »fĂ€der- neslandets befriare», och v ⹠«SM W 'L M m â >v 'â *.*«â »»'âąA"» denna popularitet har, synes det, i oförminskad grad öfvergĂ„tt pĂ„ hans son och eftertrĂ€dare, ko- nung Umberto, och ej pĂ„ honom allenast, utan pĂ„ hans gemĂ„l och hela hans hus. Orsaken hĂ€r- till Ă€r enkel och klar. SĂ„ vĂ€l fader som son ha till lynne och karaktĂ€r ej mindre Ă€n genom för- hĂ„llandenas makt varit de mest typiska represen- tanterna för det demo- kratiska konungadömet i Europa; de ha med ett ord varit alldeles sĂ„dana italienarne â det vill sĂ€- ga den stora massan af folket â vilja ha sin konung. Och dĂ„ det italienska folket hyser precis samma tanke om sin nuvarande drottning, Ă€r det ej underligt, om konung Umberto och drottning Margherita hel- sas med det uppriktiga- ste jubel, hvarthelst de begifva sig inom sitt sköna rike. DĂ„ Ă€fven den unge kronprinsen Vittorio Em- manuele, det italienska konungaparets enda barn, som för nĂ€rvarande gör vĂ„rt land hedern af ett besök, redan hunnit lĂ€g- ga i dagen gedigna egen- skaper, skall det ej dröja lĂ€nge, innan Ă€fven han har att fröjda sig Ă„t