Sida 13
HĂ j ING msm yiNNAN ai=4S ĂŒt= &â -===_ Sh -..--=â = - âi lJ:' sr; ... -________________ Stockholm. Gemandta Boktr.-Aktleb. N:r 2 (265) Fredagen den 13 januari 1893. 6:te Ă„rg. Prenumerationspris pr Ă„r: Idun med Modetidning och kolorerade planscher_____ kr 9 â ByjrĂ„ : Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr, (Aftonbladets nya hus.) Redaktör ock utglfva.ro : FRITHIOF HELLBERG. U tgifningsti d: hvarje helgfri fredag Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser* 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annons. 70 öre pr nonp.-rad. Idun m. Modet, utan kol. pl. » 7: 50 Idun ensam........................... . » 5: â Prenumeration sker Ă€ alla post- anstalter i riket. TrĂ€ffas Ă„ byrĂ„n kl. 12â1. Allm. Telef. 61 47. Lötnummerspris 1 5 örs (vid kompletteringar). Dagmar Sterky. S et torde knappt fin- nas nĂ„gon lag bland de mĂ„nga, som begrĂ€nsa och systematisera sĂ„ng- konsten, som Ă€r viktigare Ă€n den, som fĂ„tt namnet »minsta medlets lag». Naturen lĂ€r oss sjĂ€lf den stora konsten att spara, att med en liten kraft- förbrukning Ă„stadkomma stora resultat. Denna lag, som hĂ€r verkar frĂ€mst ur Ă€ndamĂ„lsenlighetens synpunkt, fĂ„r, dĂ„ den öf- verflyttas pĂ„ den sköna konstens, hĂ€r speciellt sĂ„ngkonstens omrĂ„de, yt- terligare en estetisk be- tydelse. Den sĂ€ger oss, att resultatets estetiska vĂ€rde minskas, om an- strĂ€ngningarna attnĂ„ detta resultat blifva större och mera mĂ€rkbara. En stor del af sĂ„ng- och skĂ„de- spelarkonstenf; hvilar pĂ„ det rĂ€tta iakttagandet af denna lag, som, om den förbises, alltid hĂ€mnar sig, antingen genom ett miss- förhĂ„llande mellan Ă€nda- mĂ„l och medel, som gör resultatet alldeles löjevĂ€o- kande, ellergenom försöket att frambringa ett skönt resultat endast genom ett torrt, korrekt och ihĂ€r- digt arbete. Fritz Arl- berg anför i sitt eminenta arbete om tonbildningen ett exempel pĂ„ denna lags verkan, hvilken han pĂ„- !ĂSllĂ„ ai W/m mm stĂ„r strĂ€cka sig Ă€nda till Ă„hörarnes förmĂ„ga att mer eller mindre lĂ€tt Ă„- terupprepa hvad de hört. Denna konst, att lĂ€tt pro- ducera sig, Ă€r den vikti- gaste och mest i ögonen fallande af de verknin- gar, som denna lag kan frambringa. Fru Dagmar Sterky, som pĂ„ senare tiden in- tagit en sĂ„ bemĂ€rkt plats i vĂ„rt operalif, har utan tvifvel att tacka för sin stora framgĂ„ng den vid- underliga lĂ€tthet, hvarmed hon producerar sig, och den fullstĂ€ndiga frĂ„nva- ron af hvarje syn- eller hörbar anstrĂ€ngning. Hon hör i detta afseende till de lyckliga, hvilka i sitt framtrĂ€dande och före- drag kunna lita till den bĂ€sta och sĂ€kraste af alla lĂ€romĂ€stare, instinkten, och hvilka dĂ€rför alltid hafva en bestĂ€md juste- milieu gifven, som de omedvetet fasthĂ„ila, och som Ă€r den bĂ€sta möj- liga, dĂ€ den gifvits af naturen sjĂ€lf. SĂ€rskildt i vĂ„rt laDd, dĂ€r den sce- niska utvecklingen Ă€r öf- verlĂ€mnad Ă„t vederbör rande artisters privata företagsamhet, Ă€r denna gĂ„fva en verklig skatt. Yi kunna som ett lysande prof pĂ„ denna fru Ster- kys begĂ„fuing hĂ€nvisa till
