Sida 149
yiNNAN * ; m. â â =----------- -----------------------------â_____ ___________ ____________________ _ Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolaa N:r 19 (282) Fredagen den 12 ma 1893. 6:te Ă„rg. Prenumerationspris pr Ă„r: Idun med Modetidning och kolorerade planscher ...... kr. 9: â Idun m. Modet, utan kol. pl, » 7: 50 Idun ensam ........................ » 5- ByrĂ„: Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr. (Aftonbladets hus.) Prenumeration sker Ă„ alla post- anstalter i riket. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. TrĂ€ffas Ă„ hyrĂ„n kl. 12â1. Allm. Telef. 61 47. Utgifningstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummer8pris 15 öre (lösn:r endast för kompletteringar) Annonspris : 35 öre pr nonpareillerad. För »Platssökande» o. »Lediga platser» 25 öre för hvarje pĂ„börjadt tiotal stafv. UtlĂ€ndska annons. 70 öre pr nonp.-rad. »^El)itt mĂ„l var högt, och dĂ€rför ej som andra Du kunde pĂ„ de nötta stigar vandra, Men viljestark du kunde rödja dig) iff-»»' Igenom rös och snĂ„r en egen stig. â DĂ„ dina fotter pĂ„ den stigen blödde, Ditt hjĂ€rtas fasta tillförsikt dig stödde, Och murkna skrankor föllo, och du gick Emot ditt mĂ„l med oförvil- lad blick. ââ Hvad ville du7 Jo â rĂ€t- tigheten vinna Att vara dina systrars lĂ€ka- rinna, Att locka plĂ„gan, som sig gömmer skyggt Att till din milda barm sig luta tryggt.» Den 23 oktober 1878 föranstaltade ett stort an- tal damer i Helsingfors en fest för Finlands första kvinnliga lĂ€kare â Rosina Heikel. Efter lĂ€nga Ă„r af rastlöst ar- bete och outtröttlig energi hade Rosina Heikel nu nĂ„tt mĂ„let för sina stu- dier genom att sistnĂ€mn- da Ă„r aflĂ€gga medicine- licentiatexamen. Skran- korna voro brutna och som segervinnare kunde kvinnan först nu betrak- ta sig pĂ„ vetenskapens svĂ„raste fĂ€lt â lĂ€kare- konstens. Det var en stolt, rĂ€ttmĂ€tig kĂ€nsla af beundran och tacksam- het som manade Fin- lands kvinnor att i Ro- sina hedra den segerrikt till mĂ„let komna kvinn- liga lĂ€karen. Det var den i Rosina Heikel per- sonifierade kvinnoeman- cipationen som nu först, med och genom henne i vĂ„ra nordligare bygder, fick rĂ€ttvist berĂ€ttigande, aktningsfullt erkĂ€nnande och â fördomsfri tole- rans. Det var kvinnan, fri- gjord ur sekelgamla band, och dĂ€rigenom att denna »frigörelse» bildar en epok i Finlands kultur- historia, Ă€r Rosina Hei- kels lifsgĂ€rning â till och med endast hĂ€rige- nom â af oförvansklig bĂ€rvidd för kvinnans del- tagande i det ofientliga samhĂ€llslifvet. Kvinnosakens i dun- kel sĂ€nkta banĂ©r höjde sig stolt, och med inner- lig glĂ€dje sĂ„go Finlands kvinnor, att en af Suo- mis döttrar brutit bana för kvinnans jĂ€mnlikhet med mannen pĂ„ den för henne hittills afstĂ€ngda vĂ€g, som ledde till uni- versitetets lĂ€rdomssalar. Den fria forskningen Ă€r nu öppen för enhvar af Finlands innebyggare. Rosina Heikel var icke allenast banbryterska för den kvinnliga likstĂ€llig- heten med mannen, efter det hon afl agt sina lĂ€r